Ministry Blog

Ministeriet gratulerar idag dagens namnsdagsbarn som är Knut

Knut
Forntyskt namn som betyder käck, frimodig. Namnet härrör ett forntyskt ord som betyder frimodig och käck. Följaktligen översätts Knut med “den frimodige mannen” eller “den käcke mannen”. Det har också hävdats att Knut från början användes som nummernamn och gavs den siste i en syskonskara - med Knut fick det vara slut. Tjugondedag Knut har blivit något av en märkesdag då julen skall dansas ut. Det sägs också att namnet tolkas som identiskt med det moderna ordet “knut”. Namnet har förekommit som kunganamn både i Sverige och Danmark. Namnet var populärt kring förra sekelskiftet, men användes mer sällan under senare delen av 1900-talet. Dock verkar trenden just nu vara uppåtgående. Förra året fanns det omkring 17.600 personer i Sverige med namnet. Det fanns också 50 kvinnor som hette Knut, och 13 personer hade det som efternamn.

Namnsdagen Knut, den 13 januari har funnits sedan slutet av 1600-talet. Knut-dagen är till minne av danske kungen Knut den Helige och den helgonförklarade prinsen Knut Lavard, även han dansk. Titeln Lavard motsvarar engelskans “Lord”. Både dessa Knut blev mördade (på sin hemsdia verkar inte Nordiska Muséet fattat att det rör sig om två olika personer som givit namn till Knuts-dagen, men nu vet ni alltså bättre).

Knut den Helige kristnade Kurland och Livland och efter mordet på honom rådde “en ohygglig hungersnöd i nio år”. Snart hette det att olyckorna som drabbade Danmark var Guds straff för mordet på Knut. Rykten spreds att mirakler inträffade vid den döde kungens grav. Den mördade kungens kvarlevor flyttades till en grav under högaltaret i kyrkan och en okänd munk skrev en helgonlegend om hans martyrskap.

Mordet på Prins Knut utfördes på order av hans yngre kusin, kung Niels son Magnus den Starke. Denna hade förgäves försökt hetsa sin far mot kusinen (något som i stor utsträckning förhindrades av faderns ansedda hustru Margareta Fredkulla) lät Magnus mörda Knut när denne den 7 januari 1131 var på väg att hälsa på en annan kusin, Knut den heliges dotter Cecilia. Mordet på Knut ledde dock inte till att Magnus blev dansk kung utan i stället till ett uppror mot denne och hans far. Upproret kulminerade i slaget vid Fotevik 1134 där Magnus stupade och Niels flydde. Härefter följde ett antal år av tronstrider innan Knuts postumt födde son Valdemar den store 1157 tillskansade sig makten och stabiliserade den danska kungamakten. Det var också Valdemar som 1169 lyckades utverka påvlig helgonförklaring av fadern. Kort efter Knuts död uppstod i Slesvig och senare i andra delar av Danmark och östersjöområdet särskilda köpmannagillen helgade åt denne, de så kallade Knutsgillena. Knuts döds- och helgondag (7 januari) var i äldre tid Knutsdagen, vilken dock senare flyttades till den nuvarande placeringen den 13 januari.

Knutsdagen, eller Tjugondedag jul (tjugondag Knut) infaller den 13 januari, tjugo dagar efter jul, och räknas i Sverige, Finland och delar av Norge som julens sista dag. Det finns ett talesätt “Tjugondag Knut dansas julen ut”. I övriga delar av världen är julen slut i och med trettondedag jul. Varför julen förlängts med en vecka (och helgonadagen flyttades) är inte känt, men Jan-Öjvind Swahn nämner i Nationalencyklopedin ett par möjliga orsaker. Dels att den 13 januari är trettondagens oktav, dels att man kanske ville förlänga julfirandet så det varade över tidpunkten för det hedniska midvinterblotet. I bland annat Fryksdalen i Värmland finns traditionen att barnen denna dag – i julgransplundringens spår – går utklädda i kostym och mask, som så kallade knutgubbar, och tigger de vuxna om godis. Även i uppländska Gimo firas tjugondedag Knut med kostymer. Här har knutmasso med en karneval genom orten blivit en tradition.

This entry was posted on söndag, januari 13th, 2008 at 1:14 am and is filed under In swedish/ på svenska, Ministeriet gratulerar. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.