Ministeriet gratulerar (26/2)
Ministeriet gratulerar idag dagens namnsdagsbarn som är Torgny och Torkel.
Torgny
Nordiskt namn som betyder Tors gny (åska). Namnet härrör från fornnordiskan. Förleden är gudanamnet Tor medan slutleden kommer från ordet gny och namnet översätts följaktligen med “Tors gny”. Kanske användes Torgny ursprungligen som tillnamn på den som hade en ovanligt stark röst, en tordönsstämma. Alternativt högljudda barn. Torgny kom med i namnlängden i 1901 års almanacka. Den som fick en minnesdag var en Nestor som verkade i Pamfylien som biskop. Ordet gny hade i fornnordiskan betydelsen “starkt ljud”. En förklaring som givits är att namnet ska förstås som “Tors åska”. Ordetledet “gny” finns även i det gamla ordet “vapengny” som närmast kan förklaras som “kraftigt vapenskrammel”. Ett hot alltså. Namnet är just nu inte så vanligt. För ett år sedan fanns det ungefär 5.460 Torgny.
Torkel (Thorkel)
Fornnordiskt namn som betyder Tors hjälm eller Tors kittel. Namnet härrör från fornnordiskan och har som förled
gudanamnet Tor. Slutleden är ordet “kettil” som var benämningen på en typ av, hjälm. Namnet kan sålunda översättas med “Tors hjälm”. Namnet är ovanligt. Endast några enstaka pojkar i varje årskul får det som tilltalsnamn. Före tt år sedan fanns det knappt 970 Torkel.
Pamfylien - forntida landskap på Mindre Asiens sydkust mellan Lykien och Sicilien. I våra dagar är huvudorten Antalya, men i forntiden fanns flera betydande städer på den bördiga kustslätten, t.ex. Aspendos, Perge och Side, alla tre stora ruinorter. Deras upprinnelse låg i den arkaiska tiden (grekiskan- gammal tid, i det antika Grekland 700-500 år f.Kr) då handeln tilltog efter sjöfolksvandringarna. I hellenistisk tid intog området en nyckelposition i kusthandeln i östra Medelhavet.
Hellenism - kallas den antika kultur som efter Alexander den stores erövringar växte fram som resultat av kontakterna mellan den grekiska världen och Orienten. Den grekiska kulturen spreds, men uppblandades också med egyptisk, mesopotamisk, persisk och indisk kultur. Som den hellenistiska tidens slutgräns räknar man vanligen den romerska erövringen av Egypten år 30 f.Kr. Markanta inslag i hellenismens kultur var internationell handel och storexport, och tidens livsåskådning var kosmopolitisk och individualistisk. Städer som Athen, Antiokia och Alexandria präglades av dessa strömningar. De s.k. exakta vetenskaperna upplevde ett uppsving. Viktiga framsteg gjordes i matematik, fysik, astronomi och geografi. De gamla grekiska och romerska nationalreligionerna kvarlevde under den hellenistiska tiden men omformades. Filosofin, där framför allt Epikuros lära och Zenons från Kition stoiska skola spelat en stor roll, inverkade på de religiösa uppfattningarna. Orientaliska kulter och tankegångar blandades med grekisk tro och tanke. I denna miljö växte gnostiska riktningar (se gnosticism) fram, och hemliga kulter och mysterier hade stor attraktionskraft. Den gemensamma beteckningen brukar vara synkretism, religionsblandning.
