Varför skottdag…

Skottdagen heter skottdagen eftersom man “skjuter in” en extra dag vart fjärde Ã¥r. Skottdagen är en extradag som tillkommit enbart för att vÃ¥r (bristfälliga) kalender ska hÃ¥llas nÃ¥gorlunda i fas med Ã¥rstiderna. Eftersom Ã¥rstidsÃ¥ret är ca 365,2422 dagar lÃ¥ngt gÃ¥r det inte att ständigt använda 365 dagar i kalendern. Detta skulle ge ett fel som motsvarar ungefär 6 timmar per Ã¥r. Och efter 100 Ã¥r skulle felet ha vuxit sÃ¥ stort att kalendern skulle vara mer än 26 dagar före Ã¥rstiderna, vilket som alla förstÃ¥r inte vore nÃ¥t vidare bra.

Anledningen till att skottdagen ligger i slutet av februari snarare än vid slutet av året, är att den gamla Romerska kalendern, som användes av romarna innan Julius Caesar introducerade den Julianska kalendern år 46 f.Kr., började med månaden mars. Skottdagen placerades alltså i anslutning till deras (tidigare) nyår.

Skottdagen inföll tidigare den 24 februari men sedan Ã¥r 2000 infaller skottdagen den 29 februari dÃ¥ man inom EU bestämde att ändra den tidigare placeringen av skottdagen och istället lÃ¥ta 29 februari vara officiell skottdag med början Ã¥r 2000. Även den Romersk-katolska kyrkan räknar numera 29 februari som skottdag. I lunisolarkalendrar som judiska, babylonska och den gamla romerska kalendern innebär “skottÃ¥r” att Ã¥ret har en extra mÃ¥nad, en skottmÃ¥nad.

Tidiga grekiska mÃ¥nkalendrar hade man 12 mÃ¥nader med lika lÃ¥ng längd – 30 dagar – och sedan lade man till 5 dagar i slutet pÃ¥ Ã¥ret som inte tillhörde nÃ¥gon mÃ¥nad, de sÃ¥ kallade Epagomenai (“de tillagda”), för att komma upp i 365 dagar totalt. Skottdagen kom dÃ¥ att bli en ny 6:e dag före de tidigare fem extradagarna. Det där lÃ¥ter mer tilltalande dÃ¥ slapp man att hÃ¥lla reda pÃ¥ hur mÃ¥nga dagar de olika mÃ¥naderna har! Konstministern lärde sig aldrig där där med mÃ¥nadsagarna i smÃ¥skolan. Fullständigt onödig information att memorera, det stÃ¥r ju i kalendern… Ministeriet föresprÃ¥kar en Ã¥tergÃ¥ng till en förenklad kalender med 30 dagar i alla mÃ¥nader och sÃ¥ kan dom tillagda dagarna i slutet av varje Ã¥r vara en speciell festtid dÃ¥ vi alla kan ta pÃ¥ oss fina kläder kanske, äta nÃ¥t gott och tänka pÃ¥ “de andra” – eller varandra…

Förutom skottÃ¥r och skottdagara sÃ¥ används faktiskt ocksÃ¥ “skottsekunder” – det är en extra sekund som skjuts in för att hÃ¥lla tiden uppdaterad med jordens aningen oregelbundna rotation.

I början av 1900-talet beräknades dygnets längd så exakt att jordens oregelbundna rotation började märkas. En sekund fastställs så att det går 86.400 (24x60x60) sekunder på ett dygn. Under 1990-talet gick det cirka 86400,002 sekunder på ett jorddygn. Efter grovt räknat 500 dygn drog sig jorden 1 sekund mot en exakt klocka. Eftersom man inte vill ändra enheten sekund, som sedan 1967 definieras oberoende av jordrotationen, får man istället skjuta till sekunder i tideräkningen då och då. Efter år 2000 har jorden snabbat upp rotationen med någon tusendels sekund, orsaken till detta är okänd men antas ha med jordens inre att göra. Men färre skottsekunder behövs för närvarande.

Skottsekunder misstas ibland för att jordens rotationshastighet skulle minska med ca 1 sekund per år. Om hastigheten minskade så mycket skulle man behöva lägga in ett ständigt ökande antal skottsekunder. Jorddygnet har bara förlängts med 2/1000 sekund på 100 år, och det är det faktum att rotationen är långsammare än vår definition av dygnet som kräver skottsekunder.

Skottsekunder orsakar dock problem med till exempel astronomi och satellitnavigering och därför finns förslag att slopa skottsekundsystemet helt och lÃ¥ta astronomisk midnatt skilja sig frÃ¥n borgerlig midnatt. Ã…r 2100 skulle de i sÃ¥ fall skilja sig med runt 1-2 minuter, och Ã¥r 3000 runt timmen. Skottsekunder ställer till med bekymmer i vissa tekniska system, exempelvis det satellitbaserade positioneringssystemet GPS. Därför har man verkat för att skottsekunder används betydligt mer sällan. Inga skottsekunder har skjutits in sedan den 1:a januari 2006. Ã…rets sista minut den 31 december 2005 hade 61 sekunder… var det nÃ¥n som märkte det? Attans att man inte ringde fröken ur dÃ¥!

Comments are closed.