Ministeriet gratulerar dessutom (28/10)
Idag den 28 oktober gratulerar Ministeriet naturligtvis det ursprung liga namnsdagsbarnet Simon och Judas som funnits på dagens datum före 1901. Vid 1901 år namnsdagsreform fick Simon behålla sin namnsdag i ensamt majestät (kanske för att inte alla längre var så bibelsprängda och inte förstod att det inte var den Judas som avsågs som enligt biblisk mytologi förådde Jesus…). Nåväl. 1986-1992 då det blev standard med tre namnsdagsnamn fick Simon sällskap av Simeon och Simone. 1993-2000 behölls Simon och Simone. 2001 fick det också bli den rådande ordningen.
Simon infördes i namnsdagslängden till minne av Simon Ivraren, som ska ha varit en av Jesus apostlar. Hans helgondag infaller den 28 oktober i västliga kristenheten, medan de orientaliska och ortodoxa kyrkorna firar honom den 10 maj. Simon omnämns i Matteusevangeliet, Markusevangeliet, Lukasevangeliet, och Apostlagärningarna. I olika översättningar benämns han “seloten”, “ivraren” och “kananaios”; dessa ord har samma innebörd, men betyder inte att han tillhörde seloterna, utan anspelar på det faktum att han innan han kallades till apostel ivrade för den mosaiska lagen. Somliga, som Hieronymus, har tolkat tillnamnet som att han var bördig från Kana. I Östortodoxa kyrkan och Orientalisk-ortodoxa kyrkan identifieras han med Nathanael av Kana, och Grekisk-ortodoxa kyrkan menar att han är brudgummen i bröllopet i Kana. Olika samfund har olika uppfattningar om var Simon predikade evangeliet. Det har föreslagits att han verkade som apostel i Samarien, Egypten, Britannien, med fler ställen, och enligt en tradition skall Simon ha efterträtt Jakob som biskop i Jerusalem. Att denne Simon är densamme som biskopen Simon är inte vedertaget. Många legender uppger dock att han led martyrdöden, enligt vissa uppgifter genom att bli itusågad på längden. Se där, ett ursprung till det klassiska trolleritrixet “den itusågade damen” kanske?
Namnet Judas var ett relativt vanligt judiskt namn (på tiden f.Kr för man anta - numera är det nog inte så ppulärt…). Judas infördes i namnsdagslängden till minne av Aposteln Judas Taddeus (eller Judas Jakobs son), som ska ha varit en av Jesus tolv apostlar. På grund av den senare tolkningen har han också identifierats med författaren till Judas brev. Han har därför också identifierats med Judas, Jesu bror, en fråga som är omöjlig att fastställa. Katolska kyrkan håller honom för helgon, med festdag 28 oktober och skyddshelgon för förtvivlade och förlorade fall. Enligt traditionen predikade JUdas Taddeus i Syrien och Mesopotamien, och därefter tillsammans med Simon i Persien, där de båda ska ha lidit martyrdöden.
Judas, Jesu bror är en gestalt i kristen mytologi som ska ha varit halvbror till Jesus, författare till Judasbrevet och inte att förväxla med Judas Iskariot. Judas Iskariot var enligt Nya Testamentet i den bibliska mytologin den av Jesu tolv apostlar som förrådde Jesus och underlättade för de romerska myndigheterna att gripa Jesus. (I konsten avbildas denne “förrädar-Judas” ofta klädd i gult, den färg som fått symbolisera feghet och förräderi). Tillnamnet “Iskariot” skulle kunna betyda “mannen från Kerioth” (en stad i södra Judeen), eller “den falske”. Namnet Judas har blivit en synonym för “svikare” eller “förrädare”.
