Ministeriet gratulerar dessutom (28/10)

Idag den 28 oktober gratulerar Ministeriet naturligtvis det ursprung liga namnsdagsbarnet Simon och Judas som funnits pÃ¥ dagens datum före 1901. Vid 1901 Ã¥r namnsdagsreform fick Simon behÃ¥lla sin namnsdag i ensamt majestät (kanske för att inte alla längre var sÃ¥ bibelsprängda och inte förstod att det inte var den Judas som avsÃ¥gs som enligt biblisk mytologi förÃ¥dde Jesus…). NÃ¥väl. 1986-1992 dÃ¥ det blev standard med tre namnsdagsnamn fick Simon sällskap av Simeon och Simone. 1993-2000  behölls Simon och Simone. 2001 fick det ocksÃ¥ bli den rÃ¥dande ordningen.

Simon infördes i namnsdagslängden till minne av Simon Ivraren, som ska ha varit en av Jesus apostlar. Hans helgondag infaller den 28 oktober i västliga kristenheten, medan de orientaliska och ortodoxa kyrkorna firar honom den 10 maj. Simon omnämns i Matteusevangeliet, Markusevangeliet, Lukasevangeliet, och Apostlagärningarna. I olika översättningar benämns han “seloten”, “ivraren” och “kananaios”; dessa ord har samma innebörd, men betyder inte att han tillhörde seloterna, utan anspelar pÃ¥ det faktum att han innan han kallades till apostel ivrade för den mosaiska lagen. Somliga, som Hieronymus, har tolkat tillnamnet som att han var bördig frÃ¥n Kana. I Östortodoxa kyrkan och Orientalisk-ortodoxa kyrkan identifieras han med Nathanael av Kana, och Grekisk-ortodoxa kyrkan menar att han är brudgummen i bröllopet i Kana. Olika samfund har olika uppfattningar om var Simon predikade evangeliet. Det har föreslagits att han verkade som apostel i Samarien, Egypten, Britannien, med fler ställen, och enligt en tradition skall Simon ha efterträtt Jakob som biskop i Jerusalem. Att denne Simon är densamme som biskopen Simon är inte vedertaget. MÃ¥nga legender uppger dock att han led martyrdöden, enligt vissa uppgifter genom att bli itusÃ¥gad pÃ¥ längden. Se där, ett ursprung till det klassiska trolleritrixet “den itusÃ¥gade damen” kanske?

Namnet Judas var ett relativt vanligt judiskt namn (pÃ¥ tiden f.Kr för man anta – numera är det nog inte sÃ¥ ppulärt…). Judas infördes i namnsdagslängden till minne av Aposteln Judas Taddeus (eller Judas Jakobs son), som ska ha varit en av Jesus tolv apostlar. PÃ¥ grund av den senare tolkningen har han ocksÃ¥ identifierats med författaren till Judas brev. Han har därför ocksÃ¥ identifierats med Judas, Jesu bror, en frÃ¥ga som är omöjlig att fastställa. Katolska kyrkan hÃ¥ller honom för helgon, med festdag 28 oktober och skyddshelgon för förtvivlade och förlorade fall. Enligt traditionen predikade JUdas Taddeus i Syrien och Mesopotamien, och därefter tillsammans med Simon i Persien, där de bÃ¥da ska ha lidit martyrdöden.

Judas, Jesu bror är en gestalt i kristen mytologi som ska ha varit halvbror till Jesus, författare till Judasbrevet och inte att förväxla med Judas Iskariot. Judas Iskariot var enligt Nya Testamentet i den bibliska mytologin den av Jesu tolv apostlar som förrÃ¥dde Jesus och underlättade för de romerska myndigheterna att gripa Jesus. (I konsten avbildas denne “förrädar-Judas” ofta klädd i gult, den färg som fÃ¥tt symbolisera feghet och förräderi). Tillnamnet “Iskariot” skulle kunna betyda “mannen frÃ¥n Kerioth” (en stad i södra Judeen), eller “den falske”. Namnet Judas har blivit en synonym för “svikare” eller “förrädare”.

Comments are closed.