Ministeriet gratulerar dessutom (30/11)

Idag den 30 november gratulerar Ministeriet naturligtvis de ursprungliga namnsdagsbarnen Anders och Andreas som både funnits på dagens datum före 1901. Vid 1901 års namnsdagsreform infördes Anders definitivt och intog dagen i ensamt majestät. 1986-1992 då det blev standard med tre namnsdagsnamn fick Anders sällskap av Andrea och Andreas. 1993-2000 blev Anders och Andreas kvar och delade på dagen. Vid 2001 års namnsdagsreform blev också den rådande ordningen.

Andreas har funnits med i namnsdagslängden till minne av Jesu lärjunge med detta namn. 1986 Ã¥terinfördes Andreas pÃ¥ dagens datum och har funnits där sedan dess. Anders (som är en försvenskad version av Andreas) förekom tidvis pÃ¥ dagens datum redan före 1901. Detta Ã¥r infördes det där definitivt och har funnits där sedan dess. Aposteln Andreas är en kristen föregÃ¥ngsman (protocletos – den först kallade), och bror till aposteln Petrus. Namnet Andreas (frÃ¥n grekiskan – “manlighet, mod”) tycks, liksom andra grekiska namn, ha varit vanligt bland judar frÃ¥n Ã¥r 200 till 300 f.Kr. Han har inget hebreiskt eller arameiskt namn bevarat. Den Ny-testamentliga mytologin dokumenterar att aposteln Andreas var son till Jona. Han var född i Betsaida vid Galileiska sjön. BÃ¥de han och hans bror Petrus var fiskare till yrket, därav traditionen att Jesus kallade dem att bli hans lärjungar genom att säga att han skulle göra dem till ”människofiskare”.

I evangelierna framstÃ¥r Andreas som en av de apostlar som stod Jesus närmast, men i Apostlagärningarna nämns han bara vid enstaka tillfällen. Eusebius citerar Origenes som sa att Andreas predikade i Mindre Asien och i Skytien, längs Svarta havet och sÃ¥ lÃ¥ngt som till floden Volga och Kiev. Därför blev han Rumäniens och Rysslands skyddshelgon. Enligt traditionen blev han biskop av Byzantion Ã¥r 38, en position som sÃ¥ smÃ¥ningom skulle bli patriarken av Konstantionopel, som alltsÃ¥ räknar sin apostoliska succession frÃ¥n Andreas. Det sägs att Andreas blev korsfäst i Patras, Achaea, pÃ¥ ett “Crux decussata”, X-format kors, som därför kallas andreaskors.

Denna dagen brukar annars kännetecknas av en massa ärthjärnor (nationalister) som firar Karl den XII:s dödsdag (ocksÃ¥ knepigt att fira att han dog – om man nu gillar den där typen. NÃ¥väl….). DÃ¥ ska de i alla fall ut och slÃ¥ss och “demonstrera” som det heter. (Som sagt, ärthjärnor).

Comments are closed.