ARTY SPEKULERAR, del 4 av 8

“Har man tagit fan i bÃ¥ten, fÃ¥r man ro honom iland” är ett talesätt och en gammal sanning. FöljetÃ¥ngen ARTY del 4 krävde en kommentar även om jag hade tänkt lÃ¥ta bli… Somliga har redan pÃ¥pekat att ARTY i del 4 uppvisar ett rejält mÃ¥tt av Modernism. Avslöjar ARTY sitt rätta ansikte? Eller är det bara “som om ARTY vore modernistiskt”? Det kan vi inte veta. Men den inte fullt sÃ¥ unga kvinnan hade mött Ernst Billgren, och man kom snabbt in pÃ¥ en relativt intressant (men inte ny) diskussion om kvalitet i konsten och om bra och dÃ¥lig konst. Ernst försökte förklara det här med “konstens funktion” och gjorde det rätt bra ocksÃ¥. Förr handlade det mest om lera och färg, berättar Ernst helt sanningsenligt, men idag kan allt användas, till och med media (vilket alltsÃ¥ förvÃ¥nade ARTY). Jag tycker dom (ARTY) gör precis det, men dom verkar inte inse det, eller sÃ¥ vill dom fÃ¥ oss att tro att dom inte är lika listiga som Billgren som berättade om sitt eget konstprojekt som gjorde exakt det (använde Media som ett konstnärligt material).

Efter intervjun sitter nÃ¥gra av programledarna tillsammans (utan Billgren) och sablar ner hans person och uttalande i intervjun och kvinnan lÃ¥ter oss fÃ¥ veta att “hon är upprörd” och “känner sig lurad”, eftersom Ernst skiljer pÃ¥ sig själv och det han gör som konstnär. Detta gillade alltsÃ¥ inte ARTY och intog en klart modernistisk inställning med alla dom vanligaste fördomarna.

Hela Del 4 kan sägas handla om “Blicken” (ännu ett grundläggande – och därmed lÃ¥ngt ifrÃ¥n nytt – inlägg). Blicken är grundläggande i konsteori och i princip det första en konstteoretiker fÃ¥r lära sig i skolbänken (vilket ARTY inte berättade).

Att del 4 handlar om “Blicken”, och att se pÃ¥ konst, är självklart när en konsthistoriker berättar att “man ska ta tid pÃ¥ sig när man tittar pÃ¥ konst och verkligen gÃ¥ in i detalj, helst ska man koncentrera sig pÃ¥ ett par tavlor”. Om det gäller hela ens liv eller per tillfälle var inte glasklart… Konstnären (mÃ¥laren) Ulrika, som var med i programmet, berättade hur hon tittade pÃ¥ sina egna tavlor i en spegel, till och med upp och ner, “eftersom ögat hade vant sig vid tavlan”.

NÃ¥väl, avsnittets personliga uppgifter om programledarna vi fick till livs var att Tuva-Lisa (det är den lite yngre kvinnan) har en 2-Ã¥rig dotter. (Och hon orkar inte se pÃ¥ konst sÃ¥ himla länge – ja, dottern alltsÃ¥). Och Claes (den gamle mannen) berättade hur han suddar i sina tavlor när det uppstÃ¥r nÃ¥t undermedvetet eller nÃ¥got som inte var menat. I nästa mening avslöjade han hur fullständigt fascinerad han är av just detta i andras tavlor. Det där lät ganska motsägelsefullt förstÃ¥s, men sÃ¥ sa han.

Ja, det var Del 4. Fortfarande inga utröstningar, men gruppsamtalen med programledarna var inte med. Är det början till en spricka mellan deltagarna vi kan ana? Vi får se nästa vecka.

Förresten, i all korthet: Med modernism avses vanligen den strömning i västerländsk kultur som förkastade tidigare traditioner och verkade för konstens och konstnärernas autonomi och egenvärde. Modernismen började ta form under det sena 1800-talet. (Ofta får Picassos målning Flickorna från Avignon från 1907 markera början på epoken).
Postmodernism å sin sida är ett begrepp som syftar på en utveckling inom kritisk teori, filosofi, arkitektur, konst, litteratur och kultur som kan beskrivas som antingen sprungen ur eller en reaktion på modernism. Postmodernismen vände sig ifrån tanken på att det fanns fasta värden och absoluta sanningar och kritiserade därmed varje tanke på objektivitet. Istället är allt relationellt och kontextuellt. Lite som Ernst Billgren (vilken alltså ARTY inte gillade).

ernst.jpg
Han upprör ARTY.

avignon.jpg

Picassos “Flickorna frÃ¥n Avignon” kanske ARTY gillar bättre…

Comments are closed.