Ministeriet gratulerar dessutom (22/2)

Idag den 22 februari gratulerar Ministeriet ingen eftersom dagen förr bara hade benämningen “Petrus Cathedraticus”. Denna benämning pÃ¥ dagens datum fanns frÃ¥n medeltiden fram till 1901 dÃ¥ den utgick. Den fanns ocksÃ¥ i formerna “Petri Cathedra”, “Cathedra s. Petri” och “Petri in Cathedra”. Dagen firades till minne av att aposteln Petrus denna dag skulle ha vigts till biskop av Rom (och alltsÃ¥ blivit den förste pÃ¥ven). I vissa almanackor förkortades benämningen till Petr. Cath., vilket gjorde att dagen i folkmun kom att kallas “Peter Katt”. 1901 ersatte Martina. Vid 1986-1992 dÃ¥ det blev standard med tre namnsdagsnamn fick Martina sällskap av Tim och Tina. 1993 blev det ändring och istället delade Marina och Marlene pÃ¥ dagen. Vid 2001 Ã¥rs namnsdagsreform blev det ytterligare omstuvningar och Pia intog dagen.

Om man kollar statistiken för namnsdagsbarnet Petrus så blir det en del förvånande läsning: Det finns 20 personer som har efternamnet Petrus. Det finns 4 kvinnor som har förnamnet Petrus (av dessa har ingen namnet som tilltalsnamn). Det finns även 1.562 män som har förnamnet Petrus. Av dessa har 514 namnet som tilltalsnamn. Grattis alla Petrusar!

Idag kan man ocksÃ¥ tänka pÃ¥ att 1979 sprängdes BT Kemis fabrik i Teckomatorp, och satte därmed definitivt punkt för vidare giftgömmor. (Dock skulle man inte vilja vara där och andas in det där rökmolnet som hängde kvar en stund efter sprängningen…).

Hösten 1975 tvingades företaget att börja gräva på sitt område, efter åtskilliga års klagomål och larm om giftskandaler. Det som hittades var tunnor som mer eller mindre helt hade rostat sönder och som innehöll bland annat farliga halter av fenoxisyror och dinoseb. Företaget hävdade dock att de tunnor som hittades endast innehöll ofarliga filtermassor. Så var dock inte fallet efter provtagningar.

Företaget hävdade dessutom att nedgrävningen hade skett med länsstyrelsens tillstånd, men något sådant tillstånd ansåg sig inte länsstyrelsen ha lämnat. Fynden ledde till att BT Kemis direktör Göran Prawitz och platschefen Ragnar Nilsson åtalades enligt Brottsbalkens bestämmelser om vårdslöshet med gift.

En trädgårdsmästare i närheten (Carl Johan Ahl) kontaktade hösten 1975 stiftelsen Miljöcentrum i Uppsala och dess förgrundsfigur, miljödebattören Björn Gillberg. Genom provtagningar upptäckte Miljöcentrum fenoxisyror i jorden i Ahls växthus och i bevattningsvattnet. Ahl stämde BT Kemi och på sommaren 1977 fann tingsrätten BT Kemi skyldig och dömde BT Kemis danska moderbolag att betala ut ungefär 500 000 kronor. Tingsrättens dom överklagades av Ahl, men efter förlikning kom man överens om ett skadestånd på 1,25 miljoner kronor. Kort därefter sattes moderbolaget BT Kemi i konkurs för att undvika framtida skadeståndsprocesser.

BrottsmÃ¥lsprocessen mot Prawitz och Nilsson ägde ocksÃ¥ rum sommaren 1977. Landskrona tingsrätt friade de tvÃ¥, eftersom Ã¥klagaren inte hade kunnat visa att fenoxisyrorna i BraÃ¥n kom just frÃ¥n de nedgrävda tunnorna. Inte heller kunde Ã¥klagaren visa att det som skett var ett allmänfarligt brott, att tunnorna orsakat nÃ¥gra omfattande utsläpp, att nÃ¥gon direkt hade skadats eller att företagsledningen hade uppsÃ¥t att skada… (Yeah, right).

På hösten 1977 lade man ned dräneringsrör på företagets område för att kunna fånga upp läckage från de 200 tunnorna. Vid schaktningen upptäcktes ytterligare 160 tunnor, som innehöll bekämpningsmedlet Dinoseb. Kort därefter beslutade företagsledningen att upphöra med verksamheten i Teckomatorp.

Fabriksbyggnaden sprängdes den 22 februari 1979 och det omrÃ¥det där gift tunnorna pÃ¥träffades inkapslades sÃ¥ att inget gift skulle kunna läckas ut. PÃ¥ det sättet hoppades Svalövs kommun pÃ¥ att “skamfläcken” skulle rensas bort.

De nya fynden gjorde att ännu en rättsprocess inleddes mot Göran Prawitz och Ragnar Nilsson. Den tidigare domen hade visat svårigheten med att få de ansvariga dömda, och länsåklagarens åtal gällde därför luftföroreningar från fabriken. Länsåklagaren hävdade att företaget lämnat oriktiga uppgifter och att större utsläpp skett nattetid. Tingsrättens dom 1982 innebar ett frikännande av Prawitz vad gäller miljöbrottet. Ragnar Nilsson hade då redan avlidit i cancer. Vid en obduktion av honom visade det sig att det var fenoxisyror och Dinoseb som hade orsakat cancern. Däremot dömdes Prawitz till dagsböter för vissa ekonomiska oegentligheter.

Det anses inte “ekonomiskt försvarbart” att totalsanera omrÃ¥det där BT Kemi lÃ¥g. Däremot har man beslutat att sanera till en föroreningsnivÃ¥ som anses acceptabel i förhÃ¥llande till den markanvändning som planeras, och omrÃ¥det är det av länsstyrelsen högst prioriterade saneringsomrÃ¥det i SkÃ¥ne. Sanering pÃ¥börjades efter flera förseningar i april 2008. Vid utgÃ¥ngen av 2008 hade i princip hela norra delen av det gamla fabriksomrÃ¥det grävts färdigt och sanerats. Totalt 67 000 ton jord har grävts bort och fraktats med bÃ¥t frÃ¥n Landskrona till Tyskland där jorden slutligen saneras. Den södra delen av omrÃ¥det Ã¥terstÃ¥r, vid Ã¥rsskiftet 2008/2009 väntade projektstyrelsen för BT Kemi-saneringen pÃ¥ besked frÃ¥n länsstyrelsen om saneringen ska fortsätta. Länsstyrelsen väntar i sin tur pÃ¥ besked frÃ¥n NaturvÃ¥rdsverket om man fÃ¥r ytterligare ekonomiskt bidrag för saneringen. Till och med december 2008 är notan för saneringen av det norra omrÃ¥det uppe i 200 miljoner kronor.

Comments are closed.