Ministeriet gratulerar dessutom (22/2)
Idag den 22 februari gratulerar Ministeriet ingen eftersom dagen förr bara hade benämningen “Petrus Cathedraticus”. Denna benämning på dagens datum fanns från medeltiden fram till 1901 då den utgick. Den fanns också i formerna “Petri Cathedra”, “Cathedra s. Petri” och “Petri in Cathedra”. Dagen firades till minne av att aposteln Petrus denna dag skulle ha vigts till biskop av Rom (och alltså blivit den förste påven). I vissa almanackor förkortades benämningen till Petr. Cath., vilket gjorde att dagen i folkmun kom att kallas “Peter Katt”. 1901 ersatte Martina. Vid 1986-1992 då det blev standard med tre namnsdagsnamn fick Martina sällskap av Tim och Tina. 1993 blev det ändring och istället delade Marina och Marlene på dagen. Vid 2001 års namnsdagsreform blev det ytterligare omstuvningar och Pia intog dagen.
Om man kollar statistiken för namnsdagsbarnet Petrus så blir det en del förvånande läsning: Det finns 20 personer som har efternamnet Petrus. Det finns 4 kvinnor som har förnamnet Petrus (av dessa har ingen namnet som tilltalsnamn). Det finns även 1.562 män som har förnamnet Petrus. Av dessa har 514 namnet som tilltalsnamn. Grattis alla Petrusar!
Idag kan man också tänka på att 1979 sprängdes BT Kemis fabrik i Teckomatorp, och satte därmed definitivt punkt för vidare giftgömmor. (Dock skulle man inte vilja vara där och andas in det där rökmolnet som hängde kvar en stund efter sprängningen…).
Hösten 1975 tvingades företaget att börja gräva på sitt område, efter åtskilliga års klagomål och larm om giftskandaler. Det som hittades var tunnor som mer eller mindre helt hade rostat sönder och som innehöll bland annat farliga halter av fenoxisyror och dinoseb. Företaget hävdade dock att de tunnor som hittades endast innehöll ofarliga filtermassor. Så var dock inte fallet efter provtagningar.
Företaget hävdade dessutom att nedgrävningen hade skett med länsstyrelsens tillstånd, men något sådant tillstånd ansåg sig inte länsstyrelsen ha lämnat. Fynden ledde till att BT Kemis direktör Göran Prawitz och platschefen Ragnar Nilsson åtalades enligt Brottsbalkens bestämmelser om vårdslöshet med gift.
En trädgårdsmästare i närheten (Carl Johan Ahl) kontaktade hösten 1975 stiftelsen Miljöcentrum i Uppsala och dess förgrundsfigur, miljödebattören Björn Gillberg. Genom provtagningar upptäckte Miljöcentrum fenoxisyror i jorden i Ahls växthus och i bevattningsvattnet. Ahl stämde BT Kemi och på sommaren 1977 fann tingsrätten BT Kemi skyldig och dömde BT Kemis danska moderbolag att betala ut ungefär 500 000 kronor. Tingsrättens dom överklagades av Ahl, men efter förlikning kom man överens om ett skadestånd på 1,25 miljoner kronor. Kort därefter sattes moderbolaget BT Kemi i konkurs för att undvika framtida skadeståndsprocesser.
Brottsmålsprocessen mot Prawitz och Nilsson ägde också rum sommaren 1977. Landskrona tingsrätt friade de två, eftersom åklagaren inte hade kunnat visa att fenoxisyrorna i Braån kom just från de nedgrävda tunnorna. Inte heller kunde åklagaren visa att det som skett var ett allmänfarligt brott, att tunnorna orsakat några omfattande utsläpp, att någon direkt hade skadats eller att företagsledningen hade uppsåt att skada… (Yeah, right).
På hösten 1977 lade man ned dräneringsrör på företagets område för att kunna fånga upp läckage från de 200 tunnorna. Vid schaktningen upptäcktes ytterligare 160 tunnor, som innehöll bekämpningsmedlet Dinoseb. Kort därefter beslutade företagsledningen att upphöra med verksamheten i Teckomatorp.
Fabriksbyggnaden sprängdes den 22 februari 1979 och det området där gift tunnorna påträffades inkapslades så att inget gift skulle kunna läckas ut. På det sättet hoppades Svalövs kommun på att “skamfläcken” skulle rensas bort.
De nya fynden gjorde att ännu en rättsprocess inleddes mot Göran Prawitz och Ragnar Nilsson. Den tidigare domen hade visat svårigheten med att få de ansvariga dömda, och länsåklagarens åtal gällde därför luftföroreningar från fabriken. Länsåklagaren hävdade att företaget lämnat oriktiga uppgifter och att större utsläpp skett nattetid. Tingsrättens dom 1982 innebar ett frikännande av Prawitz vad gäller miljöbrottet. Ragnar Nilsson hade då redan avlidit i cancer. Vid en obduktion av honom visade det sig att det var fenoxisyror och Dinoseb som hade orsakat cancern. Däremot dömdes Prawitz till dagsböter för vissa ekonomiska oegentligheter.
Det anses inte “ekonomiskt försvarbart” att totalsanera området där BT Kemi låg. Däremot har man beslutat att sanera till en föroreningsnivå som anses acceptabel i förhållande till den markanvändning som planeras, och området är det av länsstyrelsen högst prioriterade saneringsområdet i Skåne. Sanering påbörjades efter flera förseningar i april 2008. Vid utgången av 2008 hade i princip hela norra delen av det gamla fabriksområdet grävts färdigt och sanerats. Totalt 67 000 ton jord har grävts bort och fraktats med båt från Landskrona till Tyskland där jorden slutligen saneras. Den södra delen av området återstår, vid årsskiftet 2008/2009 väntade projektstyrelsen för BT Kemi-saneringen på besked från länsstyrelsen om saneringen ska fortsätta. Länsstyrelsen väntar i sin tur på besked från Naturvårdsverket om man får ytterligare ekonomiskt bidrag för saneringen. Till och med december 2008 är notan för saneringen av det norra området uppe i 200 miljoner kronor.
