Ministeriet gratulerar dessutom (19/7)

Idag den 19 Juli gratulerar Ministeriet det ursprungliga namnsdagsbarnet Sara som infördes pÃ¥ dagens datum 1698 och har funnits där sedan dess. I den bibliska mytologin (Gamla Testamentet) var Sara hustru till en viss Abraham och födde deras son Isak vid 90 Ã¥rs Ã¥lder… Namnet har använts i Sverige sedan mitten pÃ¥ 1400-talet och kom in i almanackan redan pÃ¥ 1600-talet. 1986-1992 dÃ¥ det blev mer eller mindre standard med tre namnsdagsnamn fick Sara sällskap av Charles och Saga. 1993 blev det ändringar dÃ¥ Sara och Sally istället delade pÃ¥ dagen, men det blev inte den i fortsättningen gällande ordningen. 2001 Ã¥tergick man till att ha enbart Sara pÃ¥ namnsdagen.

Idag noterar ministeriet att den s.k. “fruntimmersveckan” börjar (Naistenviikko pÃ¥ finska), sÃ¥ kallas veckan 18-24 juli, dÃ¥ nästan bara kvinnor har namnsdagar. Undantaget är Fredrik som inleder veckan 18 juli. Som liten lärde sig Ministern att rabbla kvinnonamnen i fruntimersveckan: “Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma, Kristina”. Under fruntimmersveckan firas numera dock sammanlagt 32 kvinnonamn!

Enligt gammal hävd brukar det sägas att det alltid regnar under fruntimmersveckan. Även Bondepraktikan säger att perioden brukar vara regnig. Förr i tiden, följde man noga med hur vädret kom att bli, för höbärgningen sträcker sig in i fruntimmerveckan. Folket ansåg, att fruntimmersveckan inte kunde löpa utan risk för regn, för att kvinnor är så lätta att falla i gråt. Blötan tolkades med olika ordspråk. Enligt Kustaa Vilkuna lades skulden för det myckna regnet för de namnsdagsfirande. Så föddes ordspråk som Mataleena itköö mielellään eller Reeta pissii pirahuttaa. Enligt Finlands meteorologiska instituts statistik är helt regnfria fruntimmersveckor i medeltal en gång på 10 år och lika många regniga fruntimmersveckor, då det kan regna under alla sex eller sju dagarna. Specifikt, regnar det i medeltal under tre eller fyra dagar under fruntimmersveckan.

Enligt den finska Fruntimmersveckan, började fruntimmersveckan ta sin form under medeltiden, då man under samma vecka, firade två helgons bemärkelsedag, St. Maria Magdalena och jungfru Kristina. Senare under samma vecka tillkom andra kvinnors bemärkelsedag: På 1600-talet Sara och senare Margareta. 1868 avskaffades Apollina och Olga tog dess plats och 1929 på Fredriks plats kom istället Riika och Rieti, som i sin tur fick ge plats åt Riikka år 1950. I den svenska kalendern har Fredrik fått stå kvar, vilket gjort fruntimmersveckan till en sexdagarsvecka.

På Emma-dagen, 23 juli, inleds även rötmånaden. Veckan har troligtvis kallats fruntimmersveckan sedan 1870-talet.

I övrigt noteras lite födelsedagar, bland annat Samuel Colt och Laos (som 1949 blev självständigt efter varit en fransk koloni). Ministeriet skänker en speciell tanke och gratulerar i synnerhet: Ilie Năstase, Max Fleischer, Jan Lindblad, och Don Henley.

Comments are closed.