Skräpkultur, nu även i P1
Lyssnade häromdan på “Schulman i P1″ med Jan Guillou som gäst och bland annat mode och lik som samtalspunkter. Ju mer jag lyssnade desto mer beklämd blev jag. Jag satt och skruvade på mig då Alex, med sin mamma som bisittare fick bitvis pinsamt tyst medhåll. Det kändes faktiskt pinsamt att lyssna på. Ständigt återkom junior Schulman dessutom till att hans morfar hette Sven Stolpe. (Herr Stolpe vänder sig förmodligen i sin grav angående dylika radioprogram…). I sammanhanget kändes det underligt att inte pappa Allan kom på tapeten en enda gång. Förutsätter redaktionen på P1 att lyssnarna är en samling urblåst nollor som helt oförbehållsamt begapar detta småputtriga hemma-hos program som ideligen och oavbrutet kryddas av s.k. name-dropping och pubertala påhopp?? Som när Alex helt ohämmat i en påannonsering av ett skånskt regionråd hasplar ur sig att “den skånska dialekten låter som när folk kräks”. Vart sjutton kommer såna saker ifrån? Stureplan? Brukar folk säga till Alex Schulman att han har har ett perfekt radioutseende, att alla manliga Stockholmare låter som homosexuella eller “för h-te skaffa dig en tandställning” (och är det kanske därför som han försöker göra sig lustig på andras bekostnad?).
Oavsett sympati för Sven Stolpe kan man bara konstatera att hela programmet pendlade mellan infantil-journalistik och en blandning av idioti och rent fjanteri. Att höra rödskägget Jan Guillou i detta sammanhang var lika infantilt det. Där sitter storspionen och jamsar med och låter sig nöjt presenteras i samband med (än en gång) Sven Stolpe. Det var förresten Stolpe som kallade lille Janne för “rödskägg”. Man frågar sig ju om karln var synsk. Eller hade Sven Stolpe bara en osviklig människokännedom och journalistisk fingertoppskänsla - något som Gulliou och Alex Schulman för övrigt verkar leva i lika lycklig som fullständig avsaknad av. Det värsta, eller rättare sagt, det mest pinsamma av allt är att jag blir besviken på Schulman junior… Det är kanske bara skräpkulturens utbredning och Alex Schulman är bara ytterligare ett exempel i raden på detta, till och med när han försöker göra nåt seriöst (?). Men vad sjutton väntade jag mig av en f.d. skribent (eller provokatör som han kallar sig själv) från Se & Hör?
