Vårdagjämningen är här!

SÃ¥ var det äntligen vÃ¥rdagjämning – säger man kanske lite allmänt till mans (och kvinns). Men är det nÃ¥n som egentligen vet vad det är!? 🙂 LÃ¥t oss bena upp det en smula! Till att börja med är VÃ¥rdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag pÃ¥ skilda ställen pÃ¥ jorden, beroende pÃ¥ i vilken tidszon man befinner sig. (VÃ¥rdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. Punkten pÃ¥ himmelsekvatorn där passagen sker kallas vÃ¥rdagjämningspunkten). Enkelt va?

Men. Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen. Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade atmosfäriska refraktionen. Refraktionen innebär att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen. Dagarna omkring vårdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster. Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring vårdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden.

Men för enkelhetens skull kan vi väl säga att idag är dagen och natten lika lÃ¥nga. 🙂 Och pÃ¥ vÃ¥ra breddgrader betyder det att nu kommer nätterna bara att bli kortare och kortare, och snart är det dags att ändra klockan till sommartid. Ett bra vÃ¥rtecken om nÃ¥got. Nästan lika bra som att storken nu siktats i SkÃ¥ne (i Ängelholmstrakten hörde jag idag).

De flesta äldre solkalendrar räknade vårdagjämningen som nyåret och fortfarande firas det persiska nyåret, Nouruz, på vårdagjämningsdagen.

Enligt gammal kristen mytologi skapades jorden just pÃ¥ vÃ¥rdagjämningen – “dagen dÃ¥ mörkret och ljuset är lika stora men att ljuset kommer Ã¥ter”. Mytologin förtäljer ocksÃ¥ att Maria blev “bebÃ¥dad” runt samma period anses dÃ¥ vara ett tecken pÃ¥ att världen nyskapades i och med Jesus. Föreställningen om jordens pÃ¥nyttfödelse vid vÃ¥rdagjämningen är dock ingen nyhet det fanns i mÃ¥nga religioner som föregick kristendomen i Europa (läs mer här om t.ex. “nouruz”). Att koppla ihop VÃ¥rdagjämningen med jungfru Marias bebÃ¥delsedag är alltsÃ¥ ett exempel pÃ¥ kristianisering (läs: indoktrinering/propaganda).

Comments are closed.