Vintersolstånd idag!

Vintersolståndet är ett namn på en tidpunkt då en planets axellutning är som störst, relativt den stjärna kring vilken planeten i fråga ligger i omloppsbana omkring. I vårt fall här på jorden är det i år idag, den 21 december.

Jordaxelns lutning i förhållande till ekliptikalplanet är 23,44 grader, men man måste även ta hänsyn till precessionen, som över större tidsenheter är en variabel att beakta. Precession är en mekanisk funktion hos snurror, exempelvis en planet som jorden, där rotationsaxeln vinglar (pendlar) lite i rymden.

Sett frÃ¥n jorden är vintersolstÃ¥ndet dÃ¥ solen antar sin minsta deklination, det vill säga dÃ¥ solen stÃ¥r som lägst pÃ¥ himlen sett frÃ¥n norra halvklotet (anledningen till att man utgÃ¥r frÃ¥n just norra halvklotet är förmodligen eftersom det är där vÃ¥r nuvarande civilisation har sitt ursprung). Detta blir sÃ¥ledes Ã¥rets kortaste dag – med hänsyn till antalet ljustimmar. DÃ¥ detta inträffar pÃ¥ jorden stÃ¥r solen i zenit över Stenbockens vändkrets vilket brukar infalla mellan den 21 och 23 december pÃ¥ norra halvklotet respektive 20 till 23 juni pÃ¥ södra halvklotet. VintersolstÃ¥ndet förskjuts knappt 6 timmar framÃ¥t varje normalÃ¥r och drygt 18 timmar bakÃ¥t varje skottÃ¥r, vilka infaller var fjärde Ã¥r.

Vid norra halvklotets vintersolstånd lutar jordaxelns norra del bort från solen, vilket medför att det norra halvklotet då får sin kortaste dag och längsta natt. Norr om norra polcirkeln går då solen inte ens upp utan natt eller skymning råder hela dygnet. Hallå Kiruna! Då råder s.k. polarvinter eller polarnatt (vilket vi företrädesvis säger i Sverige). Denna blir längre ju närmare man kommer nordpolen. I Kiruna är det polarnatt från 12 till 31 december, i Tromsø och Kirkenes i Norge från 27 november till 15 januari, i Longyearbyen på Svalbard från 26 oktober till 16 februari. Nordpolens polarnatt varar i 175 dygn från 25 september till 18 mars. Det lustigaste i sammanhanget är att omkring två veckor efter vintersolståndet, den 5 januari, befinner sig jorden som närmast (!) solen, kallat perihelium.

I folkkultur, religion och historia

Inom olika religiösa system är vintersolstÃ¥ndet mycket betydelsefullt och har haft stor betydelse i mÃ¥nga kulturer. I romerska riket gavs vintersolstÃ¥ndet i olika former stor betydelse. Inom judendomen är vintersolsÃ¥ndet den första dagen av Tekufot tevet, dÃ¥ man enligt tradition inte ska dricka vatten som funnits lagrat i huset. Ett annat exempel är julen i Norden och firandet av julens högtid (Midvinterblotet eller vad man vill kalla det) har ursprungligen en koppling till just vintersolstÃ¥ndet. Men tro det eller ej, när den kristna läran spred sig och började invadera vÃ¥r kultur pÃ¥ vÃ¥ra breddgrader insÃ¥g de i ledande ställning att högtider osv borde shanghajas och dÃ¥ var det ju sÃ¥ lämpligt att Guds son, Jesus frÃ¥n Nasareth, var född just pÃ¥ denna högtid… Vilket sammanträffande! 😉

NÃ¥väl… I den julianska kalendern, som infördes Ã¥r 45 f.Kr. i Rom, inföll vintersolstÃ¥ndet ursprungligen den 25 december (kalendern hade pÃ¥börjats med 1 januari med den första fullmÃ¥nen efter vintersolstÃ¥ndet). Men kalendern hade ett fel, den flyttade sig lÃ¥ngsamt genom seklerna. Vid kyrkomötet i Nicaea Ã¥r 325 inföll vintersolstÃ¥ndet den 22 december. Ã…r 1100 inföll det den 15 december och Ã¥r 1500 den 12 december. Detta korrigerades i Sverige dÃ¥ vi införde den mer noggranna gregorianska kalendern Ã¥r 1753. Genom den nya, mer korrekta gregorianska kalendern kom vintersolsÃ¥ndet att fortsättningsvis fixeras i tiden, till normalt den 22 december, samma Ã¥r som det hade inträffat vid kyrkomötet i Nicaea.

Comments are closed.