Ministry Blog

Ministeriet gratulerar idag dagens enda namnsdagsbarn som är Mårten.

Mårten
Namnet är en försvenskad form av Martin och kan sålunda också översättas med “stridbar” eller “krigisk”. Man skulle därmed också kunna vitsa till det och säga att Martin har namnsdag två dagar i rad… I formen Mårten är namnet dokumenterat i Sverige vid mitten av 1300-talet. En dansk form av namnet är Morten. Mårten blev inte något vanligt namn, men hade en viss popularitet under 1960-talet och 1970-talet, men har sedan dalat i listorna. Det var också på frammarsch för drygt femton år sedan och hade då cirka 5.000 företrädare. Idag har siffran stigit blygsamt till 5.802 Mårten.

Mårten Gås
Det var ursrpungligen ett helgon man firade den 11 november, med att äta gås och svartsoppa. Detta helgon hette Martinius, senare Martin av Tours, och var ursprungligen en romersk soldat som konverterat till kristendomen. Invånarna i staden Tours ville göra honom till biskop, men han gömde sig bland gässen för att slippa. Dessa kacklade och avslöjade honom och han blev biskop just 11 november 371.

Martin föddes i Pannonien i dagens Ungern och tog tjänst som soldat i det romerska rikets armé. Som sådan stationerades han i Gallien (region i romerska riket som motsvarar dagens Frankrike, Belgien, västra Schweiz samt de delar av Tyskland och Nederländerna som ligger väster om floden Rhen). Martin blev munk i Poitiers.

För att omvända befolkningen till kristendomen gjorde Martin många missionsresor genom västra och centrala Frankrike. Dessa resor gjorde honom enormt populär och 371 blev han biskop av Tours. Han vägrade dock leva i staden och grundade istället ett kloster utanför stadsmurarna. Klostret blev känt under sitt latinska namn Maius monasterium (”Det större klostret”) vilket senare på franska blev Marmoutier. Hans biografi nedtecknades av den samtide hagiografen Sulpicius Severus.

I bland annat Skåne och stora delar av Tyskland högtidlighålls Martinsdagen genom det traditionella Mårtensgåsfirandet. På en klassisk gåsamiddag äter man svartsoppa som förrätt, därefter gåsen, och till sist skånsk ‘eblakaga’ som efterrätt.

Martinsdagen firades ursprungligen inför den 40 dagar långa fastetiden som sträckte sig fram till jul, en influens i kristendomen som bottnar i det då starka bysantinska inflytandet. Fastan inom katolska kyrkan är idag i princip borta, men återfinns ännu i delar av den ortodoxa kyrkan. Sista kvällen för fastan, benämnd ‘fastenatt’ i Skåne, var befolkningens sista chans att smörja kråset. I delar av Tyskland, främst i Mainz och det övriga Rhenlandet, är detta firande än idag av stor betydelse (och som sagt även i Skåne).

This entry was posted on söndag, november 11th, 2007 at 8:31 am and is filed under In swedish/ på svenska, Ministeriet gratulerar. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.