Archive for the 'Allmänt/Common Sidenotes' Category

Gott Nytt År det är vårdagjämning!

Monday, March 20th, 2017

Så var det äntligen vårdagjämning – säger man kanske lite allmänt till mans (och kvinns). Men är det nån som egentligen vet vad det är!? Låt oss bena upp det en smula!

Till att börja med är Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt, vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken tidszon man befinner sig. (Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas vårdagjämningspunkten). Enkelt va?

Men. Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen. Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade atmosfäriska refraktionen. Refraktionen innebär att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen. Dagarna omkring vårdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster. Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring vårdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden.

Men för enkelhetens skull kan vi väl säga att idag är dagen och natten lika långa. :) Och på våra breddgrader betyder det att nu kommer nätterna bara att bli kortare och kortare, och snart är det dags att ändra klockan till sommartid. Ett bra vårtecken om något.

De flesta äldre solkalendrar räknade vårdagjämningen som nyåret och fortfarande firas det persiska nyåret, Nouruz, på vårdagjämningsdagen.

Enligt gammal kristen mytologi skapades jorden just på vårdagjämningen – “dagen då mörkret och ljuset är lika stora men att ljuset kommer åter”. Mytologin förtäljer också att Maria blev “bebådad” runt samma period anses då vara ett tecken på att världen nyskapades i och med Jesus. Föreställningen om jordens pånyttfödelse vid vårdagjämningen är dock ingen nyhet det fanns i många religioner som föregick kristendomen i Europa (läs mer här om t.ex. “nouruz”). Att koppla ihop Vårdagjämningen med jungfru Marias bebådelsedag är alltså ett exempel på kristianisering (läs: indoktrinering/propaganda).

It’s best to consider all Trump says

Sunday, January 29th, 2017

In short, it’s best to consider all Trump says as a lie, until proven otherwise.

Thanks universe

Saturday, January 14th, 2017

Thanks universe! Yesterday I noticed a one hour increase of daylight. It is so much nicer when you can see your hand in front of you five o’clock in the afternoon. Keep up the good work!

Fredag den 13:e

Friday, January 13th, 2017

“Friday is my lucky day. I was born, christened, married, and knighted on that day; and all my best accidents have befallen me on a Friday.”

[Winston Churchill]

Vad är det egentligen med fredagar? Fredag är en veckodag som i Norden är, enligt vissa forskare, uppkallad efter den fornnordiska guden Odens hustru Frigg. Andra forskare menar dock att den uppkallats efter gudinnan Freja (som eventuellt var samma gudinna som Frigg).

Skottarna gifter sig gärna på fredagar, eftersom fredagen kopplas samman med kärlek och fruktbarhet. Fredagen var också Frejas dag – eller Venus dag om man var romare; fruktbarhets- respektive kärleksgudinna. När kristendomen tog över fick dock Freja ta sig an rollen som häxa i stället och fredagen blev häxornas sabbat. Fredag kommer efter torsdag och före lördag. Alltså inget direkt konstigt. Men tillsammans med datum 13, så blir det andra bullar…

Fredagen den 13:e anses vara en riktig otursdag. Om fredagen den 13:e sammanfaller med fullmåne anses det av många vara en optimal lyckodag, av andra en olycksdag. Talet 13 anses i sig vara otursdrabbat, likaså fredagen. Både veckodagen och talet anses vara förknippad med gammal gudinnedyrkan (och således av ondo). Misstron och oviljan mot både fredag och talet tretton är gamla, men dessa sammankopplades inte förrän vid mitten av 1800-talet och dök först upp i USA.

Tror du på otur fredag den 13:e?

Vill man ha exempel på fredag den 13:e händelser brukar man dra fram bl.a. Apollo 13-olyckan samt Fairchildolyckan. Somliga påstår att fler olyckor brukar äga rum fredagen den 13:e, just för att att så många jagar upp sig över datumet, så man ska kanske ta det försiktigt idag. Å andra sidan säger Räddningsverket att det är lugnt.

Men vad i all världen har skapat alla dessa fobier? En vanlig teori är att kristna anser att fredag är oturlig för att det var den veckodagen då Jesus ska ha korsfästs. Jo, för honom var det kanske otur iofs. Nummer 13 kan också ses som olycksbådande eftersom det påstås att man var 13 vid den sista måltiden med Jesus. Det anses att betyda otur att vara “13 vid bordet”. Samma rädsla för att samlas 13 på en och samma plats återfinns inom Hinduism.

Tittar vi lite längre tillbaka i historien så var 13 ett illasinnat nummer i nordisk mytologi. Loke blev utan inbjudan till ett sällskap på 12 i Valhalla, därför orsakade han Balders död. Balder var gud över ljus, glädje och försoning. Inte konstigt att världen ser ut som den gör med andra ord. Loke lurade Balders blinda bror, Höder, till att kasta en mistelkvist på Balders bröst. Mistel var det enda livshotande för Balder, som föll död ner.

Egyptierna på faraoernas tid tyckte att 13 betydde tur, eftersom de ansåg att livet utvecklades i 12 steg och 13 var döden. Jo, du läste rätt: döden var en glädjefylld transformation. De är ju inte osannolikt att talets sammankoppling med döden därefter har misstolkats… Inom Tarot så har Döden-kortet siffran 13, men vidhåller samma positiva budskap om transformation. Det faktum att det går 13 måncykler på ett år gjorde också att talet betraktades som positivt till dess att någon kom på att koppla samman det med feminism (13 menstruella cykler på ett år).

Det var fredagen den 13 oktober år 1307 som den franske kungen Filip IV, Filip den Sköne, lät massarrestera medlemmar av tempelherreorden, inklusive stormästare Jacques de Molay, vilket var upptakten till att den upplöstes och bannlystes av Påven. Att hänföra vidskepelsen till detta specifika datum har populariserats av den mycket uppmärksammade boken Da Vinci-koden, en roman som många tagit på blodigt allvar. Upplösningen av tempelherreorden skedde naturligtvis inte över en dag, Jacques de Molay brändes på bål sju år senare på en vanlig sketen måndag, den 18 mars 1314. Tempelherreorden gick under jorden och återuppstod offentligt igen 1705.

Om man är sjukligt rädd för fredagen den 13:e så har man något som heter paraskavedekatriafobi. En ohälsosam rädsla för talet 13 kallas för Triskadekafobi.

Trots idoga försök har ingen lyckats finna dokumentation som styrker en omfattande rädsla för just fredagen den 13:e före  1800-talet, däremot fredag och 13 var för sig. Om människor som levde tidigare än sent 1800-tal uppfattade fredagen den 13:e som speciellt otursam – så finns det alltså inget som bevisar det. Somliga sakkunniga misstänker att fenomenet är helt igenom skapat av 1900-talets media-hype och alltså är en modern företeelse och inget att bekymra sig över. Det är kanske dags att börja lära sig att jonglera med knivar och gå på lina idag!

Oturs-attribut… (osäkert om kvinnan ingår i det).

It’s not…

Thursday, January 12th, 2017

It’s not what you do, it’s how you do it.
It’s not what you say, it’s how you say it.

YTTRANDEFRIHET

Tuesday, January 10th, 2017
På förekommen anledning, som det brukar heta. Det är allt fler som har allt mer fel om vad som menas med grundläggande saker – som t.ex. det här med Yttrandefrihet…
• Yttrandefrihet (liksom församlings- och föreningsfrihet) handlar alltid om förhållandet mellan staten och indviden, aldrig om förhållandet mellan individer eller grupper.

• Du kan inte begränsa min yttrandefrihet. Jag kan inte begränsa din yttrandefrihet.

• Yttrandefriheten är grundlagsfäst och formuleras bl a i I FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och Europakonventionen.

• En individ eller grupp kan aldrig begränsa någon annan individs eller grupps yttrandefrihet, det kan endast staten göra. Däremot kan människor skrämmas eller störas från att utnyttja sin yttrandefrihet.

• Att be någon hålla käften är aldrig att begränsa dennes yttrandefrihet, det är att utnyttja sin egen yttrandefrihet.

• Att vägra publicera någons text är aldrig begränsa dennes yttrandefrihet, det är att utnyttja sin egen yttrandefrihet.

• Alla människor i samhället kan utnyttja sin yttrandefrihet med lika stor rätt, i lika hög grad.

• Man kan aldrig ”bryta mot yttrandefriheten”, däremot kan man bryta mot allmän lag när man utnyttjar yttrandefriheten, t ex lagen om ”hets mot folkgrupp” (8:e paragrafen, 16:e kapitlet i Brottsbalken), eller ”störande av allmän sammankomst” (4:e paragrafen, 16:e kapitlet i Brottsbalken).

• Det finns alltså inga bilder, texter eller uttalanden som ”bryter mot yttrandefriheten”. Däremot kan de som sagt bryta mot paragrafer i brottsbalken.

• Yttrandefriheten är inte något som vi har fått, som vi ska vara tacksamma för. Yttrandefriheten är något vi erövrat – vi har skapat den.

• Yttrandefriheten ”vårdas” bäst genom att användas, som allt annat.
Tack till Fredrik Falk som så lätt formulerat det.

Long time…

Tuesday, December 27th, 2016

suspended

The Ministry Blog has been in a state of suspended animation for a while… No need for alarm. No news is good news. The minister has been somewhat busy with different projects. And on a private note there is the story about the rear axel that folded in november…

 

God Jul

Saturday, December 24th, 2016
dr-who-yuletide
Vad är Jul? Egentligen?
Från början var det en högtid då man firade vintersolståndet. Det är årets mörkaste tid och sedan börjar vi gå mot ljusare tider igen. Egentligen är det ju då det nya året börjar kan man tycka…
Allt som oftast blir det storm i ett vattenglas i Sverige med anledning av diverse struntsaker. Än är det val av lucior och än är det val av SVT:s julvärd. Just när det gällde julvärd var det en del ärthjärnor härom året som upphöjde sina förtretade röster angående “lämpligheten i att ha en julvärd som inte är kristen” (Jag är inte rasist, men…) och detta utslag av ankdamstrams sprang utifrån vanföreställningen att julen skulle vara en kristen högtid, eller för den delen “typiskt svensk”. Men inget kunde vara mer fjärran från sanningen. Sanningen är snarare den att julen är en riktigt svensk multikulturell högtid – möjligen den mest multikulturella av alla våra traditionella svenska högtider.Låt oss skärskåda det hela en stund. Först och främst. Alla firar jul; kristna firar jul (förutom en del puritanska grenar som inte firar jul eftersom den är så okristlig), hedningar firar jul, ateister firar jul, buddhister firar jul – och fler därtill.

Julen firas som regel numera helt på egna meriter, och inte av någon annan anledning än att det är just jul. Den moderna svenska julen är en blandning av urtida fornnordiska seder och traditioner. Vi träffas hela familjen, äter och dricker tillsammans – det mest ursprungliga sättet att fira jul i Norden. Men sen börjas det: Vi har presentutdelning – något som har sitt ursprung i de antika romerska saturnalierna! Lägg därtill tecknade amerikanska filmer med tjattrande ekorrar, tomteverkstäder och spanska folksagor, maträtter från halva jordklotet, gran från Tyskland, samt ett turkiskt helgon. Vi dricker tysk vinglögg med arabiska kryddor, och bullar smaksatta med saffran skördat av berber i Atlasbergen. Den svenska julmusten vinner fortfarande stort över Coca-Cola som julens dryck. Nåt importerat skit vill vi ju inte dricka istället för Den Svenska Julmusten! Dock visar det sig att även julmusten är en import – från Tyskland… (precis som granen).

Och hela den här härligheten kryddat med lite allmänt kristet mischmasch som julkrubbor och julotta. Men varför det? Hallå. Jesus föddes ju på julafton, säger många då. Nåväl… Låt oss vara ärliga. Då den kristna läran gjorde sitt intåg på våra breddgrader med sina nya traditioner och ville/behövde värva medlemmar, så gjorde man det enligt ett gammalt beprövat recept – man tar helt enkelt över seder och bruk från de föregående religionerna. Det gjorde kristendomen nämligen själv en gång i tiden. Kristendomen består i sin tur av en massa gamla traditioner ur den egyptiska mytologin med återuppståndelse osv osv… (men låt oss nu inte fördjupa oss i det och skapa dålig stämning här). Den sedan urminnes tider heligaste tidpunkten på året måste förstås ersättas med något riktigt häftigt – så då högg man till med Jesus födelsedag. Att det påstådda födelsedatumet placerades flera månader fel var inte så viktigt i sammanhanget. Att fira Jesu födelse vid juletid är med andra ord bara ett dåligt kamouflage, ett sätt att kapa den största högtiden i hela Europa. Intressant nog har vissa grenar av kristendom helt bannlyst julfirandet som sagt, som något okristligt och hedniskt. Ironin är betydande.

Det vore alltså mer ärligt av de kristna att erkänna att de varje år deltar i icke-kristna, hedniska riter, snarare än att påstå att det är en kristen högtid – vilket det alltså inte är. Julen har firats här i Norden i många tusentals år. Vintersolståndet har hållits som årets heligaste tidpunkt över hela Europa redan på stenåldern. Från antiken finns det nerskrivet hur nordmännen vid vintersolståndet samlades och festade, och drack jul – som det hette. De åt julegris och skålade och skrålade – ”Jul, jul, jul, jul!”. Ja, även själva ordet JUL är förkristet. I andra länder döpte man om sina hedniska vintersolståndsfiranden till Krist-mäss bland annat – men det gjorde vi alltså inte här i Skandinavien. Och ska sanningen fram finns begreppet Yule-tide även i engelskan. Det kan de nog tacka gamla vikingars inflytande för… Men som sagt, vi har behållit det gamla förkristna, hedniska begreppet Jul.

Så i praktiken är alla ursprungliga seder och bruk som är kopplade till julen helt hedniska – julgranen, blomsterkransar på dörren, hängande av mistel i taket, utbytande av gåvor, och mycket annat. Julegrisen är en hyllning till Frejs galt Gyllenborst. Grisar har man offrat till gudamakterna och ätit kring julen (vintersolståndet) i tusentals år! Vi ställer fram halmbockar under granen, som symboliserar Tors bockar, Tanngrissner och Tanngjostnir. Och så ställer vi ut en tallrik gröt till tomtar och småfolk. (Även om huskatten förmodligen tackade och tog för sig av den). Så, hur kristet är det på en skala? 😉 Så när du firar jul i fortsättningen – sänd då våra gamla hedniska gudar och gudinnor en tanke.

Och till de som tycker att det är dåligt med ickekristna julvärdar – bara ta det lugnt, det hade inte varit bättre med en kristen i så fall…

(grunden till den här texten kommer från Carl Johan Rehbinders debattskrift: Julen är ingen kristen högtid

Nadolig Llawen

Thursday, December 24th, 2015

Nadolig Llawen

Merry Yueltide.

God Jul!

Tuesday, December 22nd, 2015
Vad är Jul – egentligen? Från början var det en högtid då man firade vintersolståndet. Då vände det nämligen. Det är årets mörkaste tid och sedan börjar man gå mot ljusare tider igen. Egentligen är det ju då det nya året börjar…
Med anledning av årets val av SVT:s julvärd (Gina Dirawi) har det uppstått en en del bråk (!) kring lämpligheten i att ha en julvärd “som inte är kristen” – utifrån vanföreställningen att julen skulle vara en kristen högtid. Eller för den delen “typiskt svensk”. Men inget kunde vara mer fjärran från sanningen… ;). Sanningen är snarare den att julen är en multikulturell högtid – möjligen den mest multikulturella av alla våra traditionella svenska högtider.

Alla firar jul. Kristna firar jul (förutom en del puritanska grenar som inte firar jul eftersom den är så okristlig), hedningar firar jul, ateister firar jul, buddhister firar jul – och fler därtill.

Julen firas som regel numera helt på egna meriter och inte av någon annan anledning än att det är just jul. Den moderna svenska julen är en blandning av urtida fornnordiska seder och traditioner. Vi träffas hela familjen, äter och dricker tillsammans – det mest ursprungliga sättet att fira jul i Norden. Vi har presentutdelning – något som har sitt ursprung i de antika romerska saturnalierna! Lägg därtill tecknade amerikanska filmer med tjattrande ekorrar, tomteverkstäder och spanska folksagor, maträtter från halva jordklotet, gran från Tyskland, samt ett turkiskt helgon. Vi dricker tysk vinglögg med arabiska kryddor, och bullar smaksatta med saffran skördat av berber i Atlasbergen.

Den svenska julmusten vinner fortfarande över Coca-Cola på julen. Nåt importerat skit vill vi ju inte dricka istället för Den Svenska Julmusten! Dock visar det sig att även julmusten är en import – från Tyskland… (precis som granen).

Och hela den här härligheten kryddat med lite allmänt kristet mischmasch som julkrubbor och julotta. Men varför det? Hallå. Jesus föddes då, säger många då. Nåväl… Då den kristna läran gjorde sitt intåg på våra breddgrader med sina nya traditioner och ville/behövde värva medlemmar, så gjorde man det enligt ett gammalt beprövat recept – man tar helt enkelt över seder och bruk från de föregående religionerna. Det gjorde kristendomen nämligen själv en gång i tiden. Kristendomen består nämligen i sin tur av en massa gamla traditioner ur den egyptiska mytologin… (men låt oss nu inte fördjupa oss i det och skapa dålig stämning här). Den sedan länge heligaste tidpunkten på året måste förstås ersättas med något riktigt häftigt – så då högg man till med Jesus födelsedag. Att födelsedatumet placerades flera månader fel var inte så viktigt. Att fira Jesu födelse vid juletid är med andra ord bara ett dåligt kamouflage, ett sätt att kapa den största högtiden i hela Europa. Intressant nog har vissa grenar av kristendom helt bannlyst julfirandet som sagt, som något okristligt och hedniskt. Ironin är betydande.

Det vore alltså mer ärligt av de kristna att erkänna att de varje år deltar i icke-kristna, hedniska riter, snarare än att påstå att det är en kristen högtid – vilket det alltså inte är. Julen har firats här i Norden i många tusentals år. Vintersolståndet har hållits som årets heligaste tidpunkt över hela Europa redan på stenåldern. Redan från antiken finns det nerskrivet hur nordmännen vid vintersolståndet samlades och festade, och drack jul – som det hette. De åt julegris och skålade och skrålade – ”Jul, jul, jul, jul!”. Ja, även själva ordet JUL är förkristet. I andra länder döpte man om sina hedniska vintersolståndsfiranden till Krist-mäss – men det gjorde vi inte här i Skandinavien. Och ska sanningen fram finns begreppet Yule-tide även i engelskan. Det kan de nog tacka gamla vikingars inflytande för… Men som sagt, vi har behållit det gamla förkristna, hedniska begreppet Jul.

Så i praktiken är alla ursprungliga seder och bruk som är kopplade till julen helt hedniska – julgranen, blomsterkransar på dörren, hängande av mistel i taket, utbytande av gåvor, och mycket annat. Julegrisen är en hyllning till Frejs galt Gyllenborst. Grisar har man offrat till gudamakterna och ätit kring julen (vintersolståndet) i tusentals år! Vi ställer fram halmbockar under granen, som symboliserar Tors bockar, Tanngrissner och Tanngjostnir. Och så ställer vi ut en tallrik gröt till tomtar och småfolk. Hur kristet är det på en skala? Så när du firar jul i fortsättningen – sänd då våra gamla hedniska gudar och gudinnor en tanke.

Så de som tycker att det är dåligt med en muslismsk julvärd, bara ta det lugnt, det är inte mycket bättre med en kristen i så fall…

(grunden till den här texten kommer från Carl Johan Rehbinders debattskrift: Julen är ingen kristen högtid