Ministeriet gratulerar idag dagens enda namnsdagsbarn Sara.
Sara ??????
Namnet är ett semitiskt (abessinska, arabiska, araméiska, assyriska, hebreiska) namn som betyder ‘furstinna’ eller ‘prinsessa’. I Gammaltestamentlig mytologi var Sara Abrahams hustru som födde honom sonen Isak vid 90 års ålder. Inte illa… Namnet har använts i Sverige sedan mitten på 1400-talet och kom in i almanackan redan på 1600-talet. Stavningsvariant är bl.a. Sarah. Namnet var mycket populärt på 1980-talet. Åren 1989 och 1990 var Sara det vanligaste flicknamnet. Även om populariteten sedan dess har avtagit något är det fortfarande ett mycket vanligt namn. För ett år sedan fanns det cirka 65.500 Sara eller Sarah. Mer än 2/3 av innehavarna har det som tilltalsnamn. Namnsdagen 19 juli inleder den s.k. fruntimmersveckan.

“Den wunderbara Zarah” - när det begav sig.
Ministeriet tänker förstås på osökt på Zarah Leander en dag som denna. Hon hade sina svenska glansdagar kan man säga, mellan 1931-1936. 1931 spelade hon Glada änkan mot den store Gösta Ekman i en annorlunda uppsättning på Stockholms Konserthus. Hon blev strax Karl Gerhards favoritprimadonna och medverkade i hans revyer fram till 1936. För skrev flera sånger för henne t.ex. “I skuggan av en stövel” - den sista en skarp protest mot judeförföljelsen i Europa som hon efter 1936 valde att aldrig sjunga igen. Hon medverkade i tre svenska filmer och sjöng in många skivor som sålde mycket bra. 1936 spelade hon i Wien i en operett av Ralph Benatzky och året efter gjorde hon sin första film i Tyskland. Där stannade hon för att bli en av Nazitysklands mest populära artister. Hon spelade in tio filmer för UFA och många grammofonskivor. Hennes filmer anses som mycket melodramatiska filmer och hon blev något av en kitsch-diva. Men folket strömmade till biograferna och hon var allas idol. 1940 tecknade hon ett nytt två års kontrakt med UFA och fick därigenom det högsta filmgaget någonsin i Europa. Hon blev även utnämnd till hedersöverste vid ett regemente i Tyskland. Zarahs vistelse i Tyskland under brinnande världskrig är givetvis högst kontroversiell, men hon kan inte anklagas för att ha gjort propaganda för nazistregimen, annat än indirekt, genom sina blotta närvaro. Hon gav det tyska folket den verklighetsflykt det uppenbarligen gärna önskade sig. Redan det var dock i linje med Joseph Goebbels plan för kulturpolitiken: att sprida lätt underhållning för att distrahera folk från de större missförhållandena. Sedan Marlene Dietrich och många andra filmskådespelerskor emigrerat fanns det ett tomrum att fylla. Omkring 1937 gjorde för övrigt både Ingrid Bergman och Signe Hasso var sin film för UFA i Tyskland…
För Zarah, var Tyskland det närmaste en internationell karriär hon kunde tänka sig. I Tyskland fick hon musik av rikets främsta populärkompositörer. Att pengar hade mycket med karriärvalet att göra framgår av de hårda förhandlingar om gager och arbetsvillkor hon höll med Goebbels. Hon vägrade att bli tysk medborgare och begärde att halva hennes lön (53%) skulle betalas i svensk valuta till en bank i Stockholm. Dagens Nyheter rapporterade 1999 om arkivfynd som verkar visa att Zarah Leander gjorde det sovjetiska spionaget i Tyskland vissa tjänster. Hon ska ha haft täcknamnet “Rose Marie”. Den uppgiften härrör från ett band som en av cheferna inom den sovjetiska underrättelsetjänsten, Pavel Sudoplatov, talade in strax före sin död.
Först 1943 återvände hon till Sverige och till herrgården Lönö i Häradshammars församling på Vikbolandet, i Östergötland, som hon köpt 1939, och var därefter utfrusen ur svenskt nöjesliv i flera år. Efter en sensationell comeback i Malmö 1949 tycktes hon “förlåten” och spelade sedan teater och gav konserter i både Sverige, Tyskland och Österrike med stor framgång. Ett av hennes nya slagnummer var “Wunderbar” från Cole Porters musikal Kiss Me Kate 1948. En brittisk musikalhistoriker (Kurt Gänzl) säger sig aldrig ha hört en smaklösare insjungning av sången. Själv tyckte hon att den var wunderbar och fick härefter ofta heta “den wunderbara Zarah”.