Archive for the 'Recipe' Category

Jul recept

onsdag, januari 6th, 2010

Under julen har det dykt upp ett par nya varianter på Julrecept på Ministeriet. Här är två nya små godsaker:

Jul Våffla

Våffla med hemmagjord jordgubbssylt och Ris a la Malta.

“Christmas Shandy”

Julmust och öl (välj öl efter egen smak).

(Shandy är en uppfinning från kontinenten (50-50 Öl och läsk, ginger ale eller citronläsk - som Ministern först stiftade bekantskap med under en sommarvistelse i södra England 1980. Ja det var tider det…). En Shandy kallas förresten i Texas för “Gringo Honeymoon”.

I övrigt kan vi tipsa om kombinationen Julmust och Belgisk Choklad.

The last is the first…

fredag, januari 1st, 2010

Årets sista fest är årets första baksmälla.

[Gammalt Djungelordspråk]

Så har då årets första dag inletts och den sista på det förra klarats av. Ministeriets Nyårssupé bestod av:

Entrérätt: Gratinerad hummer

Varmrätt: Vildand med tillbehör

Efterrätt: Hallonparfait i melon med kaffe och avec

Vid tolvslaget serverades lite tilltugg till champagnen; crostini med avocadoröra och löjrom, smördegsplattor med fikon, getost och rostad saltmandel kryddad m färsk rosmarin. Dessutom krutonger med hummerröra samt panerade jätteräkor.

MINISTERIET tillönskar er GOTT NYTT ÅR.

Slånbärslikör

torsdag, december 24th, 2009

Rensa c.a 1 kilo (eller två liter) slånbär och skölj dem och låt rinna av. Det divideras om huruvida bären ska “prickas” eller plockas “frostnupna”. Kort o gott kan man plocka dom när dom e mogna o slänga dom i frysen. Dra nytta av den moderna världens uppfinningar och bekvämligheter!

Tag sedan två flaskor och stoppa hälften av slånbären i varje. Häll på 1/2 liter okryddad sprit i varje flaska (t.ex. Vodka).

Förslut flaskorna med kork eller skruvkork eller liknande. Låt stå i c:a 3 veckor. Skaka på dem då och då.

Sila bort bären med hjälp av en silduk eller kaffefilter.

Blanda en sockerlag, genom att koka upp 2 dl vatten och 600 gram socker (per 1 liter slånbärssprit) i en kastrull och koka ihop till en sockerlag. Låt svalna (och kyl) sockerlagen.

Blanda sockerlagen och slånbärsspriten, skaka om och låt gärna stå någon dag. Kryddas med fördel med en smula vanilj (antingen med vaniljsocker eller koka med 2 cm vaniljstång i sockerlagen).

Njut denna gyllenröda gudadryck som “avec” till dessert, “on the rocks” (med is) eller i drinkar. Den kan också med fördel njutas som den är, rumstempererad, i ett litet likörglas.

Go tår!

Todays recipe: Road-kill

fredag, september 25th, 2009

Today we have a self-instructing recipe and lunch tip, if you feel a little bit “wanna-be redneck” today. Eat road-kill.


Behold, the Hedgehog! (Thanks to Andy Jonson for creative input).

Ministry vanilla sauce (cold)

lördag, maj 23rd, 2009

3 egg yolks
1/2 dl sugar
2 dl cream (whipping cream)
2 teaspoons of vanilla sugar
1 vanilla pod

The 3 egg yolks is whipped creamy together with 1/2 dl sugar. Take out all the seeds from the vanilla pod (cut it open with a sharp knife and clean it out with a spoon) and put it in the mix. Add the vanilla sugar to the whipping cream and whip it good before adding it all together with the whipped sugar and yolks.

Rusk gruel

söndag, februari 15th, 2009

The cold weather lately (10 below) and the snow has made the Minister hungry for something warming in the morning. Growing up we used to have something we called rusk gruel. In the old days it was made in a pan on the stove, but nowadays rusk gruel (swe. “skorp-välling”) is easiest made in the new invention micro-wave oven. When the Minister was a kid we always referred to it as angel-food (swe. “änglamat”) most probably because it was so good, it was fit for angels…

To make a delicious rusk gruel use rusks of your choice - wheat rusks is very good. Crumble 6-7 rusks in a small bowl of sort and fill up with milk to your liking, add a put of your favorite butter or margarine and run it in a microwave oven for 2-3 minutes (on full effect). Add some sugar on the top. Voila! A steaming hot meat fit for an angel!

Poor Knights - remains of the Roman Empire

torsdag, augusti 14th, 2008

It’s rainy and windy at the Ministry. A perfect excuse to stay indoors and have “fattiga riddare” for coffee. Fattiga Riddare is swedish and mean litterally “Poor Knights”. The favorite version of Poor Knights at the Ministry is made out of old swedish coffee-bread (a pastry-bread not much unlike the Danish Pastry, it’s a sort of wheat bread with cinnamon, sugar, raisins, marzipan and other deliciousness). This is dipped in milk and fried in margarine and topped with sugar and cinnamon. Served warm with café au lait. Extremely tasty and good for a murky swedish summer-afternoon.

When feeling lazy it’s easy to just fry it directly in the frying-pan with margarine, and then when it’s more or less done poor the milk over it. The bread will soak up the milk. And then of course topping off with sugar and cinnamon to taste. It can also be made on any ordinary bread and dipped in a mix of milk and egg and are then more commonly known as “French toast” - which comes in different shapes and sizes plus countless tastes and variations. In fact “french toast” is more or less known in the whole western world (including all the old English colonies like in Hong Kong and their Cha chaan teng’s - chinese tea house’s).

In Sweden the Poor Knights are generally made just like the “french toast” on ordinary bread, done with pastries it’s sometimes referred to as “Rich Knights”. However, in the northern parts of the country it is mostly made on pastries and called “Poor Knights”. For the Minister/President “Poor Knights” are made of pastry bread. I guess the “French toast”-version could be called “Destitute Knights”. ;)

Poor Knights (fried pastries) in a version with jam on the top, perfect for afternoon tea …

The precise origins of the recipe are unknown. There is a story in U.S that it was invented in 1724 by a man named Joseph French in a roadside tavern near Albany, New York. However this is highly dubious. The dish was well known all over medieval Europe, in fact it is likely that it have been a logical “invention” by different peoples, as a way to use day-old or stale bread (some breads, French bread especially, become stale already after one day). Whereas a stale, crunchy bread might seem unappetizing, soaking the bread in eggs and frying it solved that problem. A similar dish, suppe dorate, was popular in England during the Middle Ages, although the English might have learned it from the French Normans, who had a dish called tostees dorees. However, the first written mention of the dish comes from the court of Henry V of England (1413–1422). Although a version appears in the 1st century AD Roman cookbook, Apicius (”Another sweet: Break grated Sigilines (a kind of wheat bread), and make larger bites. Soak in milk, fry in oil, douse in honey and serve.”). This was also known as Pan Dulcis. So in fact the “Poor Knights” is a ancient remains of the Roman Empire spread all over the world! Similar dishes have existed in many countries and under many names.

French Toast Hong Kong-style, two slices of bread are normally used and a sweet filling is usually added, either peanut butter, kaya (coconut jam), or more rarely jam.

The “french toast” was wellknown in Medieval Europe as:

* Austria: Pavese (a medieval type of shield whose shape resembles a slice of bread)
* France: pain perdu (literally, “lost bread”)
* Germany: armer Ritter (literally, “poor knight”)
* Portugal: rabanadas or fatias douradas (literally, “golden slices of bread”)
* England: suppe dorate (Italian for “gilded sippets”)
* Yugoslavia and some successor republics: прженице - prženice
* Croatia: pohani kruh
* Lebanon: pain perdu
* Catalonia: torrades o croquetes de Santa Teresa (literally, “toasts or croquettes of Saint Theresa”)

Modern versions occur in many countries under other names:

* Australia: french toast
* Belgium: verloren brood, wentelteefjes, gewonnen brood, or gebakken boterhammen (literally “lost bread”, “won bread”, or “baked sandwiches” as it was traditionally made from stale bread) in Flanders, pain perdu (literally, “lost bread”) in Wallonia
* Brazil: rabanada or “fatia parida”(in the northeast region of Brazil)
* Bulgaria: пържени филии - părzheni filii (”fried slices [of bread]“)
* Canada (in francophone regions): pain doré (literally, “golden bread”)
* Denmark/Norway: arme riddere (literally, “poor knights”)
* Greece: αβγόφετα (avgófeta, literally “egg-slice”)
* Finland: köyhät ritarit (”poor knights”) when eaten plain or with butter, rikkaat ritarit (”rich knights”) when rolled in powdered sugar, sprinkled with it until fully covered or alternatively covered with whipped cream to provide the white base, and an eye of red colored jam added in the center.
* Estonia: piilud (”ducklings”)
* Hungary: bundás kenyér (literally, “coated bread”)
* South India/Sri Lanka: Bombay toast
* Israel: -
* Malaysia: Roti telur
* Mexico: pan francés
* Netherlands: wentelteefjes (etymology unclear, wentelen = “to turn over”, teefje = “female dog”). Used in some parts of Flanders, Belgium as well.
* Pakistan: meetha toas
* Romania: frigãnele
* Russia: гренки - grěnki
* Spain: torrija
* Switzerland: Fotzelschnitten (”rascals’ slices”)
* Turkey: yumurtalı ekmek (literally, “bread with eggs”), or ekmek balığı (literally, “breadfish” / “fish of bread”)
* United Kingdom: ‘poor knights of Windsor’, ‘Gypsy Toast’ and in parts of Cumbria, ‘Pandora’.
* U.S.A.: French toast (on rare occasion it may be called German toast, Spanish toast, nun’s toast, egg toast, or French fried pudding.

Fettisdag på Ministeriet

tisdag, februari 5th, 2008

Idag är det Fettisdagen och då serveras det fastlagsbullar på Konstministeriet (numera även Ladoniens President Palats). Fastlagsbullen åts från början enbart på fettisdagen under fastlagen. Senare, när svenskarna inte längre brydde sig om att fasta före påsk, blev det tradition att äta den varje tisdag under fastans sju veckor. I dag har kommersialismen gjort att bageritillverkade semlor börjar säljas strax efter jul (ibland till och med före jul) och finns tillgängliga varje dag fram till påsk.

semla.jpg

Dagens begivenhet på Ministeriet, serveras dock som “hetvägg”, dvs. fastlagsbulle i djup tallrik och med varm mjölk. Det serverades också en Finsk version av fastlagsbulle, med mandelmassan utbytt mot jordgubbssylt. Denna version döptes snabbt till en “Mannerheimare”, till minne av den finländske friherren, officeren, upptäcktsresanden och politikern. Han är den ende som innehaft titeln marskalk av Finland och var Finlands President mellan 1944-1946.

Fastlagsbullen är en gammal tradition och kallas oftast för “semla” i övriga riket. Men i Skåne och i andra delar av södra Sverige samt i de svenskspråkiga delarna av Finland är benämningen på semlan Fastlagsbulle. En vanlig synonym är fettisdagsbulle. I Skåne och Danmark var det traditionellt på måndagen som man åt de fyllda bullarna, därav den skånska benämningen “bull-måndag” (bullamånda) i Danmark hade man “bollemandag”.
(Bulla-måndan hette också Blåmåndagen (även svart måndag, bull-, fläsk- eller korvmåndagen. Namnet Blåmåndag kommer från tyskans “Blauer Montag”, kanske från den tid då man under fastlagen klädde sydtyska kyrkor i blått. Eftersom fastlagstiden var en tid med karnevaler och upptåg, övergick snart innebörden till att bli “arbetsfri dag”. Ordet karneval kommer av orden “carne” och “vale” som betyder “kött farväl”. I norskan och danskan har ordet blåmåndag fortfarande betydelsen “arbetsfri dag”. I engelskan har “Blue Monday” en helt annan betydelse, det refererar istället till den 22 januari som betecknas som årets mest deprimerande dag).

Fettisdagen är sista dagen före den kristna fastan. Hur det ska uttalas är en aning kontroversiellt, sannolikt för att ordet, enligt svenska stavningsregler, kan ha bildats av antingen fet-tisdagen eller fett-tisdagen, eller möjligen av det franska ordet fête (fest). Vissa kallar även dagen “fettis-dagen”. Att det är sista dagen innan påskfastan gav upphov till traditionen att denna dag (och ursprungligen var det bara denna enda dagen) äta fastlagsbullar. Eftersom dessa bullar gjordes av vetemjöl (vitt mjöl) kallas denna dag också ”vita tisdagen”. I Finland kallas fettisdagen för ”fastlagstisdag”. Att man frossade beror på att det var “Fastlagsvecka” en period då man åt upp sig inför de sju veckornas fasta som skulle föregå påsken. Det finns belägg för att namnet fettisdag använts i Sverige redan 1594 och ordet återfinns i många språk.

Ordet “semla” kommer antagligen från latinets “semila” som betyder fint mjöl. Semla var förresten från början endast beteckningen på själva bullen, utan fyllning - och betydde bara “brödbulle” vilken som helst. Betydelse “brödbulle” finns kvar i finlandssvenskan där semla är beteckningen på en vanlig råg- eller vetebulle, eller småfranska. I Sverige består fastlagsbullen av en söt vetebulle, oftast kryddad med kardemumma, med avskuret lock och fylld med mandelmassa och vispad grädde under det florsockerpudrade locket. I Finland har man ofta sylt, gärna hallonsylt, i stället för mandelmassa. I vissa delar av Sverige brukar även kanel pudras över bullen och det förekommer massor av varianter.

Traditionellt serverades fastlagsbullen alltid i djup tallrik med varm mjölk (som ibland spetsas med en gnutta salt, för att bryta mot sötman). Ordet “hetvägg”, som i vissa delar av landet används om kombinationen fastlagsbulle med varm mjölk, är en språklig lek med tyskans “Heisse wecken” (”varma kilar”). Det kom sig av bullarnas form på 1700-talet. De ofta ganska torra bullarna (mandelmassa och grädde hade då ännu inte introducerats) värmdes upp tillsammans med mjölken i en kastrull. För att så många bullar som möjligt skulle få plats i kastrullen hade de gjorts kilformade, det vill säga närmast trekantiga. Under andra halvan av 1900-talet började fastlagsbullen i Sverige allt mer betraktas som en sorts bakelse som äts utan mjölk, troligen som en följd av att den började serveras på konditorier. Vissa av dessa började även använda wienerbrödsdeg för att göra semlan ännu mer bakelselik. Men traditionen att servera fastlagsbullen med varm mjölk har dock börjat återinföras på kaféer och konditorier under senare år.