Archive for the 'Reflections' Category

En cynisk inställning har många gånger räddat mig från besvikelser

Friday, April 28th, 2017

I vintras diskuterade jag och några vänner det här med personlig livssyn, och i synnerhet människosyn.
Såhär års i livet har man ju nått fram till en slag instinkt (insikt). Man kan känna på sig ganska snabbt folks typ av personlighet. Det är sällan man går på minor, men man gör det såklart ändå ibland.
Ofta kan jag i efterhand se att jag egentligen förstÃ¥tt rätt frÃ¥n början, men kanske ägnat mig Ã¥t en del önsketänkande om att personen i frÃ¥ga egentligen skulle vara trevligare än vad jag hoppades pÃ¥. Eller att personen i frÃ¥ga skulle ändra sig till det bättre. Eller att vänskapen/förhÃ¥llandet skulle utvecklas och visa sig bli bättre än man trodde. När sÃ¥ inte blir fallet, sÃ¥ är det ju till syvende och sist inte mitt fel att en person väljer att vara, eller är, som den är…
Man är inte sina egenskaper, man är den person man är genom sina handlingar att välja att göra de saker man gör. Och folk som gÃ¥ng efter gÃ¥ng ursäktar sig efter att de gjort taskiga saker, är kanske inte bättre än sÃ¥ och risken är att de inte blir bättre – och dÃ¥ fÃ¥r man välja bort dem.

De som aldrig ber om ursäkt ska man ta ännu större omvägar runt.

Ibland…

Friday, March 17th, 2017
“Ibland känner jag mig inte hemma nÃ¥nstans. Mer än där hemma.

All organisms…

Thursday, March 16th, 2017

“All organisms evolve and develop along patterns only recognized in retrospect.”

In other words, we live our life in forward, and understands it backwards…

Jag känner ofta…

Sunday, March 12th, 2017
“Jag känner ofta att det är fler avtrubbade, outvecklade, tänker-inte-längre-än-näsan-räcker folk än rationella och kalkylerande människor i världen…
Förutom de kalkylerande rövhålen förstås.
Och de rationella ser jag som fantasilösa.”

Bad people, do bad things, because they can…

Saturday, February 11th, 2017

En lördag är väl en dag så god som någon för ett manifest.

I det 21 århundradet måste man konstatera att utvecklingen hittills inte är eller har varit optimal. En handfull människor äger i princip snart allt på planeten som kan anses ägas av människor. Luft är i princip den enda fria tillgången på jorden. Mänskligheten börjar i dagsläget få en unik insikt i det globala systemet som en planet och dess biosfär innebär.

Det börjar bli uppenbart att en omställning av mänsklighetens politik mÃ¥ste till pÃ¥ planetskala. Alla naturliga tillgÃ¥ngar pÃ¥ planeten är att anses som planetens tillgÃ¥ngar, inte mänsklighetens, utan hela biosfärens – definitivt inte mänskliga sammanslutningar, nationers eller privata människors tillgÃ¥ngar. Eftersom mänskligheten är den organism med i särklass största pÃ¥verkan pÃ¥ planetens biosfär mÃ¥ste mänskligheten ta ett kollektivt ansvar att se till att inte biosfären förstörs pÃ¥ nÃ¥gon nivÃ¥. Land kan ägas och brukas även i fortsättningen, men det kan bara gälla de översta centimeterna av odlingsbar mark. Öknar och andra obrukbara omrÃ¥den kan ha egna bestämmelser. Grundförutsättningen ska vara att allt som ska grävas upp, flyttas, förändras och fraktas ska anses som vital planettillgÃ¥ng och är en del av dess ändliga resurs och denna ska brukas utan berikande av person, nation eller företag. FN är en bra början, men det behövs ett ännu större övergripande planetrÃ¥d som ska se till planetens och biosfärens bästa. En nollpÃ¥verkan pÃ¥ global skala mÃ¥ste eftersträvas. Ã…terställning till naturliga tillstÃ¥nd och balans för biosfären ska efterlevas. Ingen ska dödas eller bli sjuk, inte heller berikas pÃ¥ andras bekostnad. En levnadsbar baslön ska utgÃ¥ och pris kan installeras (typ Nobelpris) som gäller landvinningar för planetens/biosfärens bästa. Mänskligheten kan inte begÃ¥ ett kollektivt självmord eller försvinna frÃ¥n planeten, men all förstörande pÃ¥verkan pÃ¥ planetens biosfär ska och mÃ¥ste upphöra. Mänskligheten ingÃ¥r i och pÃ¥verkar planetens biosfär och ekosystem, men all rovdrift mÃ¥ste förbjudas – krig och skövling mÃ¥ste utrotas en gÃ¥ng för alla. Resurserna i den globala ekonomin mÃ¥ste fördelas, till att börja med genom ett rättvist beskattningssystem som pÃ¥ sikt ska se till att ingen person, nation, mänsklig sammanslutning eller företag/konglomerat kan göra sig förtjänster pÃ¥ andras/biosfärens bekostnad. Om det behövs ska planetrÃ¥det ha resurser och mandat att med maktmedel hindra den eller de som försöker bryta mot regelverket. Detta gäller i lika stor omfattning internt i planetrÃ¥det. Om nÃ¥gon är bra pÃ¥ att göra mat, kläder, musik, konst eller andra saker som folk vill köpa är det en sak. Men alla basvaror i planetens biosfär (vatten, metaller, sten, grus, mineraler, odlingsbar mark, atmosfären etc är biosfär och planetrÃ¥vara) och detta ska ingÃ¥ i den hÃ¥llbara utvecklingen och styras av ett planetrÃ¥d som inte fÃ¥r berika sig själv pÃ¥ planetens bekostnad. All odling och djurhÃ¥llning mÃ¥ste regleras pÃ¥ samma hÃ¥llbara sätt, för biosfärens bästa och för att inte berika nÃ¥gon person, stat, företag, förening, religion eller nÃ¥gra andra sammanslutningar med särintressen som del- eller slutmÃ¥l. Mjukvara, know-how, intelligens, kunskap och uppfinningsrikedom är det grundläggande, jämsides med en human etik och moral som säkrar och främjar biosfärens fortlevnad och framtida välmÃ¥ende. De gamla nationerna och alla andra mänskliga sammanslutningar ska i slutändan ha som mÃ¥l att främja mänsklighetens och individens utveckling och tillse de grundläggande mänskliga rättigheterna att ingen fÃ¥r angripas eller förföljas pga trossystem, kön, identitet eller sexuell läggning. Ett humant liv utan hot mot personen ska säkerställas alla – och i detta ingÃ¥r att all skadlig användning av alla sorters droger (även mediciner) regleras.

Har jag glömt något?

Oh ja just det… Vi behöver ocksÃ¥ bestämma oss för vad vi vill göra (som mänsklighet alltsÃ¥). En vad-är-meningen-med-livet-frÃ¥ga alltsÃ¥. Och det finns kanske mer än ett svar pÃ¥ den frÃ¥gan. Göra barn, ha trevligt och (bokstavligen) sikta mot stjärnorna kanske? Hittills har vi som ett kollektiv mest uppfört oss som ett virus eller insekter. Som utan medveten tanke förbrukar och förstör alla resurser pÃ¥ ett ställe och sedan drar vidare till nästa. Vi mÃ¥ste gÃ¥ vidare frÃ¥n detta. Det mÃ¥ste finnas nÃ¥t bättre än det senaste modet, en ny bil och mer pengar… Planeten är en ändlig resurs, och vi kan inte ha alla äggen i en korg. Om inget annat sÃ¥ kommer förr eller senare en tillräckligt stor meteor flygande Ã¥t vÃ¥rt hÃ¥ll, och om inte förr, sÃ¥ är det uppenbarligen ingen bra idé att ha alla äggen i en korg dÃ¥.

Being a fool…

Friday, February 10th, 2017

Being a fool is a luxury. It requires no empathy, no ethics. No moral, nor thought. No sentiment or compassion. It takes no effort, requires no warmth, no spirit, no mind or kindness. It doesn’t use intellect. It doesn’t need sharpness, neither accuracy nor depth. Being a fool is surely a luxury.

Katerina Janouch

Thursday, January 19th, 2017

Jag fick förr i tiden ett ganska gott intryck av Katerina… men det var kanske pÃ¥ 90-talet dÃ¥ hon var sexrÃ¥dgivare. Man undrar vart det gick snett sen, för dÃ¥ kändes det som att hon var öppensinnad och inte ett dugg inskränkt, precis tvärtom mot nu alltsÃ¥. Sen blir det ocksÃ¥ extra mysko när en som själv invandrat till Sverige pÃ¥stÃ¥r att invandring inte är bra. Finns det nÃ¥gon freudiansk psykologisk förklaring?!

Fredag den 13:e

Friday, January 13th, 2017

“Friday is my lucky day. I was born, christened, married, and knighted on that day; and all my best accidents have befallen me on a Friday.”

[Winston Churchill]

Vad är det egentligen med fredagar? Fredag är en veckodag som i Norden är, enligt vissa forskare, uppkallad efter den fornnordiska guden Odens hustru Frigg. Andra forskare menar dock att den uppkallats efter gudinnan Freja (som eventuellt var samma gudinna som Frigg).

Skottarna gifter sig gärna på fredagar, eftersom fredagen kopplas samman med kärlek och fruktbarhet. Fredagen var också Frejas dag – eller Venus dag om man var romare; fruktbarhets- respektive kärleksgudinna. När kristendomen tog över fick dock Freja ta sig an rollen som häxa i stället och fredagen blev häxornas sabbat. Fredag kommer efter torsdag och före lördag. Alltså inget direkt konstigt. Men tillsammans med datum 13, så blir det andra bullar…

Fredagen den 13:e anses vara en riktig otursdag. Om fredagen den 13:e sammanfaller med fullmåne anses det av många vara en optimal lyckodag, av andra en olycksdag. Talet 13 anses i sig vara otursdrabbat, likaså fredagen. Både veckodagen och talet anses vara förknippad med gammal gudinnedyrkan (och således av ondo). Misstron och oviljan mot både fredag och talet tretton är gamla, men dessa sammankopplades inte förrän vid mitten av 1800-talet och dök först upp i USA.

Tror du på otur fredag den 13:e?

Vill man ha exempel på fredag den 13:e händelser brukar man dra fram bl.a. Apollo 13-olyckan samt Fairchildolyckan. Somliga påstår att fler olyckor brukar äga rum fredagen den 13:e, just för att att så många jagar upp sig över datumet, så man ska kanske ta det försiktigt idag. Å andra sidan säger Räddningsverket att det är lugnt.

Men vad i all världen har skapat alla dessa fobier? En vanlig teori är att kristna anser att fredag är oturlig för att det var den veckodagen då Jesus ska ha korsfästs. Jo, för honom var det kanske otur iofs. Nummer 13 kan också ses som olycksbådande eftersom det påstås att man var 13 vid den sista måltiden med Jesus. Det anses att betyda otur att vara “13 vid bordet”. Samma rädsla för att samlas 13 på en och samma plats återfinns inom Hinduism.

Tittar vi lite längre tillbaka i historien så var 13 ett illasinnat nummer i nordisk mytologi. Loke blev utan inbjudan till ett sällskap på 12 i Valhalla, därför orsakade han Balders död. Balder var gud över ljus, glädje och försoning. Inte konstigt att världen ser ut som den gör med andra ord. Loke lurade Balders blinda bror, Höder, till att kasta en mistelkvist på Balders bröst. Mistel var det enda livshotande för Balder, som föll död ner.

Egyptierna på faraoernas tid tyckte att 13 betydde tur, eftersom de ansåg att livet utvecklades i 12 steg och 13 var döden. Jo, du läste rätt: döden var en glädjefylld transformation. De är ju inte osannolikt att talets sammankoppling med döden därefter har misstolkats… Inom Tarot så har Döden-kortet siffran 13, men vidhåller samma positiva budskap om transformation. Det faktum att det går 13 måncykler på ett år gjorde också att talet betraktades som positivt till dess att någon kom på att koppla samman det med feminism (13 menstruella cykler på ett år).

Det var fredagen den 13 oktober år 1307 som den franske kungen Filip IV, Filip den Sköne, lät massarrestera medlemmar av tempelherreorden, inklusive stormästare Jacques de Molay, vilket var upptakten till att den upplöstes och bannlystes av Påven. Att hänföra vidskepelsen till detta specifika datum har populariserats av den mycket uppmärksammade boken Da Vinci-koden, en roman som många tagit på blodigt allvar. Upplösningen av tempelherreorden skedde naturligtvis inte över en dag, Jacques de Molay brändes på bål sju år senare på en vanlig sketen måndag, den 18 mars 1314. Tempelherreorden gick under jorden och återuppstod offentligt igen 1705.

Om man är sjukligt rädd för fredagen den 13:e så har man något som heter paraskavedekatriafobi. En ohälsosam rädsla för talet 13 kallas för Triskadekafobi.

Trots idoga försök har ingen lyckats finna dokumentation som styrker en omfattande rädsla för just fredagen den 13:e före  1800-talet, däremot fredag och 13 var för sig. Om människor som levde tidigare än sent 1800-tal uppfattade fredagen den 13:e som speciellt otursam – så finns det alltså inget som bevisar det. Somliga sakkunniga misstänker att fenomenet är helt igenom skapat av 1900-talets media-hype och alltså är en modern företeelse och inget att bekymra sig över. Det är kanske dags att börja lära sig att jonglera med knivar och gå på lina idag!

Oturs-attribut… (osäkert om kvinnan ingår i det).

God Jul!

Tuesday, December 22nd, 2015
Vad är Jul – egentligen? FrÃ¥n början var det en högtid dÃ¥ man firade vintersolstÃ¥ndet. DÃ¥ vände det nämligen. Det är Ã¥rets mörkaste tid och sedan börjar man gÃ¥ mot ljusare tider igen. Egentligen är det ju dÃ¥ det nya Ã¥ret börjar…
Med anledning av Ã¥rets val av SVT:s julvärd (Gina Dirawi) har det uppstÃ¥tt en en del brÃ¥k (!) kring lämpligheten i att ha en julvärd “som inte är kristen” – utifrÃ¥n vanföreställningen att julen skulle vara en kristen högtid. Eller för den delen “typiskt svensk”. Men inget kunde vara mer fjärran frÃ¥n sanningen… ;). Sanningen är snarare den att julen är en multikulturell högtid – möjligen den mest multikulturella av alla vÃ¥ra traditionella svenska högtider.

Alla firar jul. Kristna firar jul (förutom en del puritanska grenar som inte firar jul eftersom den är så okristlig), hedningar firar jul, ateister firar jul, buddhister firar jul – och fler därtill.

Julen firas som regel numera helt på egna meriter och inte av någon annan anledning än att det är just jul. Den moderna svenska julen är en blandning av urtida fornnordiska seder och traditioner. Vi träffas hela familjen, äter och dricker tillsammans – det mest ursprungliga sättet att fira jul i Norden. Vi har presentutdelning – något som har sitt ursprung i de antika romerska saturnalierna! Lägg därtill tecknade amerikanska filmer med tjattrande ekorrar, tomteverkstäder och spanska folksagor, maträtter från halva jordklotet, gran från Tyskland, samt ett turkiskt helgon. Vi dricker tysk vinglögg med arabiska kryddor, och bullar smaksatta med saffran skördat av berber i Atlasbergen.

Den svenska julmusten vinner fortfarande över Coca-Cola pÃ¥ julen. NÃ¥t importerat skit vill vi ju inte dricka istället för Den Svenska Julmusten! Dock visar det sig att även julmusten är en import – frÃ¥n Tyskland… (precis som granen).

Och hela den här härligheten kryddat med lite allmänt kristet mischmasch som julkrubbor och julotta. Men varför det? HallÃ¥. Jesus föddes dÃ¥, säger mÃ¥nga dÃ¥. NÃ¥väl… DÃ¥ den kristna läran gjorde sitt intÃ¥g pÃ¥ vÃ¥ra breddgrader med sina nya traditioner och ville/behövde värva medlemmar, sÃ¥ gjorde man det enligt ett gammalt beprövat recept – man tar helt enkelt över seder och bruk frÃ¥n de föregÃ¥ende religionerna. Det gjorde kristendomen nämligen själv en gÃ¥ng i tiden. Kristendomen bestÃ¥r nämligen i sin tur av en massa gamla traditioner ur den egyptiska mytologin… (men lÃ¥t oss nu inte fördjupa oss i det och skapa dÃ¥lig stämning här). Den sedan länge heligaste tidpunkten pÃ¥ Ã¥ret mÃ¥ste förstÃ¥s ersättas med nÃ¥got riktigt häftigt – sÃ¥ dÃ¥ högg man till med Jesus födelsedag. Att födelsedatumet placerades flera mÃ¥nader fel var inte sÃ¥ viktigt. Att fira Jesu födelse vid juletid är med andra ord bara ett dÃ¥ligt kamouflage, ett sätt att kapa den största högtiden i hela Europa. Intressant nog har vissa grenar av kristendom helt bannlyst julfirandet som sagt, som nÃ¥got okristligt och hedniskt. Ironin är betydande.

Det vore alltsÃ¥ mer ärligt av de kristna att erkänna att de varje Ã¥r deltar i icke-kristna, hedniska riter, snarare än att pÃ¥stÃ¥ att det är en kristen högtid – vilket det alltsÃ¥ inte är. Julen har firats här i Norden i mÃ¥nga tusentals Ã¥r. VintersolstÃ¥ndet har hÃ¥llits som Ã¥rets heligaste tidpunkt över hela Europa redan pÃ¥ stenÃ¥ldern. Redan frÃ¥n antiken finns det nerskrivet hur nordmännen vid vintersolstÃ¥ndet samlades och festade, och drack jul – som det hette. De Ã¥t julegris och skÃ¥lade och skrÃ¥lade – ”Jul, jul, jul, jul!”. Ja, även själva ordet JUL är förkristet. I andra länder döpte man om sina hedniska vintersolstÃ¥ndsfiranden till Krist-mäss – men det gjorde vi inte här i Skandinavien. Och ska sanningen fram finns begreppet Yule-tide även i engelskan. Det kan de nog tacka gamla vikingars inflytande för… Men som sagt, vi har behÃ¥llit det gamla förkristna, hedniska begreppet Jul.

Så i praktiken är alla ursprungliga seder och bruk som är kopplade till julen helt hedniska – julgranen, blomsterkransar på dörren, hängande av mistel i taket, utbytande av gåvor, och mycket annat. Julegrisen är en hyllning till Frejs galt Gyllenborst. Grisar har man offrat till gudamakterna och ätit kring julen (vintersolståndet) i tusentals år! Vi ställer fram halmbockar under granen, som symboliserar Tors bockar, Tanngrissner och Tanngjostnir. Och så ställer vi ut en tallrik gröt till tomtar och småfolk. Hur kristet är det på en skala? Så när du firar jul i fortsättningen – sänd då våra gamla hedniska gudar och gudinnor en tanke.

SÃ¥ de som tycker att det är dÃ¥ligt med en muslismsk julvärd, bara ta det lugnt, det är inte mycket bättre med en kristen i sÃ¥ fall…

(grunden till den här texten kommer från Carl Johan Rehbinders debattskrift: Julen är ingen kristen högtid

People tend to confuse…

Sunday, November 29th, 2015

People tends to confuse the words “new” and “improved”.