Arbetarkonst eller ej?
Dagens diskussion rör sig om Konst, närmare bestämt om begreppet “Arbetarkonst” och vad det kan vara eller inte vara. Frågan är om diskussionen slutar här, eller bara börjar. Fred Andersson försöker i alla fall bena ut begreppet…
Jag har börjat applicera den gamla romerska taktiken att “härska genom att söndra” och har vänt två hemska svagheter mot varandra, nämligen min tidsoptimism och mitt dåliga minne. Genom att spela ut dessa båda negativa krafter har jag lyckats skapa en positiv. Min gamla skolmatte (rysning) med “två minus blir ett plus” har visat sig ha rätt (Ha! vem kunde tro det?). För att kunna hålla tiden bättre har jag börjat ställa fram mitt armbandsur fem minuter. Därmed kan jag lura min tidsoptimism och hålla tider bättre. Och det är där den stora finten kommer in. Mitt dåliga minne. Jag utnyttjar helt enkelt att jag glömmer bort att klockan är framställd 5 minuter…
“The Reality is a museum without walls.”
Alla kan känna sig kränkta. Det har vi fått lära oss med besked dom sista åren. Själv känner jag mig oerhört kränkt av alla religiösa - som fanatiskt orerar om vad som är “rätt” eller “fel” - oavsett nationalitet, etnicitet, sexuell läggning eller religiös övertygelse. Jag känner mig lika kränkt av alla sådana [gaphalsar]. När det övergår till fysiskt våld och mordförsök kan jag bara känna mig kränkt igen, över hur illa samhället hanterar sådant.
Lars Vilks, som de flesta förmodligen känner till har hamnat just i den där kränkningskörens spotlight, har gjort en uppdatering på sitt verk “Profeten M som Rondellhund”. Faktiskt en lysande idé, som med lite humor spetsar till det hela. Frågan är om det nu är “kränkningssäkrat” som Vilks själv menar att det borde vara.
Med anledning av verket (bild ovan) så kan man nästan se en kommande utvecklingen framöver sin inre syn… I framtiden kommer bara tomma lådor att ställas ut… och konstnären kan t.ex. förklara att inuti finns en muhammed-hund, men den kan vi inte visa av risk att kränka någon. (Naturligtvis är lådan tom, det är bara som om det var på riktigt att det låg en muhammed-hund i lådan - skulle någon får för sig att öppna lådan kan ju denne bli kränkt, och det måste undvikas, därav bara en tom låda). Det kan också tänkas att vad som helst (inte) finns i lådan. Alla verk är tänkbara. Man kan bara leende fråga sig om det kan bli mer metafysiskt och jag kan inte låta bli att undra vad konstkritikerna (dom professionella och dom självutnämnda) säger om den tanken.
“Size determines an object, but scale determines art.”
“Ingenting ser så lätt ut efteråt som ett hugskott som blivit verklighet.”
[Wernher Von Braun]
Your message has been displayed to the user.
There is no guarantee that the message was read or understood.
“I am always doing things I can’t do, that’s how I get to do them.”
-Pablo Picasso
You are currently browsing the archives for the The Art theorist category.