Ministry Blog

Ministeriet gratulerar idag dagens namnsdagsbarn som är Fabian och Sebastian.

Fabian
Gammalt romerskt namn. Namnet har bildats av Fabianus som kommer från ett romerskt släktnamn med betydelsen “en som hör till Fabius hus” eller “från staden Fabiae”. Stundom översätts dock Fabian av någon anledning med “bönodlaren”, en annan tolkning är nämligen att namnet är bildat av ordet faba som betyder “böna”. Äldsta belägget i Sverige är från år 1571. Fabian ökar i popularitet och tillhör just nu de 75 vanligaste namnen. Namnet hade en viss popularitet kring förra sekelskiftet, men uppnåde då troligtvis inte dagens nivåer. Förra året fanns det drygt 4.270 Fabian.

Sebastian
Namnet härrör från latinets Sebastianus som i sin tur går tillbaka på grekiskans sebastos med betydelsen vördnadsvärd och upphöjd. Namnet finns i vår almanacka till minne av det katolska helgonet Sankt Sebastian. Sebastian översätts också med “trons försvarare” vilket kan ha med händelserna i helgonlegenden om honom att göra. Namnet var ett modenamn i slutet av 1980-talet och 1990-talet; mycket få av bärarna är över trettio år. Förra året fanns det cirka 30.860 Sebastian.

Om helgonet S:t Sebastian berättas det, i Hexikon (Alf Henrikson, Disa Törngren samt Lars Hansson; Bra Böcker), att han var en högättad gallisk militär som förde befäl över den hedniske kejsar Diocletianus’ livvakt. Kristen i hemlighet slog han sönder avgudabilder i kejserliga palatset och hjälpte dessutom kristna trosfränder på alla sätt. När detta avslöjades blev kejsaren mycket vred och lät föra Sebastian fången till cirkus där livgardisterna fick skjuta till måls på honom med pilar (det motivet har varit mycket omtyckt i konsten), men han överlevde utan svårighet. Dessutom hade han den dåliga smaken att visade sig oskadd inför kejsaren efter bara några dagar, då blev Kejsaren så arg att han lät slå ihjäl Sebastian med knölpåkar. Detta lyckades därför att högre makter ansåg Sebastian värd att snarast komma i åtnjutande av himmelrikets glädje.

Samtidigt som pepparkakshuset rivs och försvinner bit för bit så kommer det en vårstorm. 28 sekundmeter sa SMHI. En ovanligt mild vinter har det annars varit hittills med 5-6 plusgrader och lite regn mest varje dag. Kanske därför som dom skånska maskrosorna fortfarande/redan knoppas - mitt i Januari.

Men man ska akta sig för att klaga, det kanske kommer en fimbulvinter i form av en snöstorm när som helst. Såndana lurar alltid runt hörnet på Ministeriet (för närvarande President-plalatset). Varje vinter brukar bjuda på minst en rejäl smäll och rejält igenblåsta vägar. Förra vintern var framfartsvägen ofarbar under knappt en vecka. 25 meter lång och 1,85 m hög driva på infarten. Resten av de 225 metrarna av framfartsvägen var relativt renblåsta. Den snön hamnade nog i grannbyn. Att det blir så höga drivor på infarten är “tack vare” en hög Tuja-häck som förra ägaren planterade. Den fungerar utmärkt som snöstaket och kastar upp fina drivor på infarten. Drivor som duger bra till mindre pulkabackar då man flyttar och skottar ihop dom så dom inte blockerar infarten. Förförra vintern var det 2 meter och vintern innan dess 2,5 meter. Då var det till och med så att en gästande Norrlänning utbrast “Fy Phan!” Han konstaterade att hemma i Norrland skulle man knappast kunna gå eller stå ovanpå en sådan driva, och bara sjunka ner två centimeter, när han stod på drivan och intresserat betraktade grannen som höll på att gräva sig in i drivan decimeter för decimeter med en fyrhjulig traktor med lastare och skopa. Snön blir nästan som betong när den “fyger” som på den skånska slätten.

Ministeriet gratulerar idag dagens namnsdagsbarn som är Henrik.

Henrik
Forntyskt namn som betyder hem (och) härskare. Henrik eller, mer ovanligt, Henric är ett mansnamn som kommer från det tyska namnet Heinrich, som i sin tur härrör från forntyska namn som Heimric och Haginnc. Namnet är bildat av en förled som ursprungligen var antingen Heim(i) “hem” eller Hagan “inhägnat område” och efterleden ric “härskare” och översätts vanligen med “hemmets härskare” eller med “härskaren hemma” men egentligen är “innehavaren av hemmet” kanske en bättre tolkning. Eller kanske är “härskaren över området” än ännu bättre tolkning och mer i linje med “kung”. Henrik har också burits av åtskilliga kungar och härskare i bl.a. England, Frankrike, Portugal och i Romerska imperiet.

Namn som bildats som underformer av Henrik är Harry och Henry. Motsvarigheter i andra språk är Henry (England), Enrico (Italien), Henri (Frankrike), Enrique (Spanien) och Henrique (Portugal). Namnet var vanligt i Sverige under 1970- och 80-talet, men har sedan dess minskat i vanlighet. Det tillhör fortfarande de 100 vanligaste namnen och är förhållandevis populärt. Förra året fanns det drygt 63.260 Henrik.

Exempel på kända (eller ökända) som bär eller har burit namnet är t.ex. Henric Schartau, Henrik Schyffert och Heinrich Himmler (tysk agronom som begick självmord, efter att ha varit högsta chefen för nazisternas koncentrations- och förintelseläger under andra världskriget). Ingen av de nyss nämnda gratuleras av Ministeriet.

Året var 2004 då Ministern Ministern gjorde ett konstverk av hela Eslöv i höstmörkret. Närmare bestämt det nattliga offentliga rummet i Eslöv då 30.000 watt strålkastare lyste upp 4 olika objekt i staden under dygnets mörka timmar. Ljuskonstprojektet badade Vattentornet, det gamla vattentornet, Lantmännens Silo samt det numera upprenoverade Lagerhuset i ljus. Lagerhuset ska snart bli lyxlägenheter med milsvid utsikt. Lagerhuset, som då var rivningshotat och fallfärdigt, var liksom de andra fastigheterna mörklagda och relativt osynliga i nattmörkret.

Projektet döptes till Silo-Silo och väckte uppmärksamhet när det skapade nya referenspunkter i Eslövs nattmörker. “Kulturnytt” från Sveriges Radio P1 kom och intervjuade konstnären (som då hette Larsson) när han hängde krok i arm på 9 meters höjd för att fästa uppåtriktade strålkastare på den 45 meter höga Silon hos Lantmännen - medelst slagborrmaskin och sky-lift. Ett hisnande uppdrag för en höjdrädd konstnär. Det var ett 30-tal strålkastare som tändes vid invigningen, med några undantag för ett par trasiga halogenrör i ett flodljus som krånglade. Sedan blev det ett antal lamp-byten för konstnären och flera utryckningar för att ordna slocknade strålkastare osv. Men det var ett lysande projekt!

Läs mer på Eslövs Hemsida.

Lantmännens Silo belyst i projektet SILOSILO.

Det då rivningshotade Lagerhuset, belyst i SILOSILO.

Ministeriet gratulerar idag dagens namnsdagsbarn som är Hilda och Hildur.

Hilda
Latinsk variant av det isländska namnet Hild, som kommer från ordet hildr (strid). Namnet härrör från fornnordiskan. Av hildr bildades namnet Hild och Hilda är den latinska formen av detta namn. Både Hilda och Hildur brukar översättas med “den stridande”. Hild var även en av Odens valkyrior*. Hilda är ett namn som var populärt kring förra sekelskiften och det ökar även nu snabbt i popularitet. Förra året fanns det drygt 6.210 Hilda.

* Valkyrier var i Nordiska mytologin kvinnliga andeväsen som vid slagfälten i Midgård valde ut de krigare eller einhärjare (de fallna krigare som Odens valkyrior ansåg ha dött en tapper och ärofull död i strid) som skulle dö och förde dem med sig till Valhall (nordiska himmelriket). Det lustiga är den tydliga parallellen med bibliska mytologins änglar.

Hos germanska folk i allmänhet förknippades valkyriorna med skräckfyllda ting. I Norden förknippades de däremot med guden Oden och förutom uppgifterna på slagfältet fungerade de också som servitriser vid festerna i Valhall. Det var de som serverade gudarna och hjältarna mjöd och fläsk. En historisk koppling till valkyriorna kan ses genom de iriska medeltidstraditionerna om Ingen Ruaidh “den röda flickan” som vid 900-talets slut i spetsen för en vikingaflotta härjade i trakten av Ulster och gjorde sig känd för sin grymhet.

Hildur
Nordiskt kvinnonamn som översätts med “den stridbara”. Namnet härrör liksom Hilda från fornnordiskan, båda namnen går tillbaka till det isländska ordet hildr som betyder strid. Av hildr bildades namnet Hild och Hilda är den latinska formen av detta namn. Både Hilda och Hildur brukar översättas med “den stridande”.

Förresten, en och annan har undrat hur det gick med årets Felix-tradition. För er andra som också går och undrar kan en kort rapport avges. Årets Felix resulterade i en fönstertittare i röd overall och keps. Eftersom overallen var för liten för Ministern genomfördes en snabb avpolletering till en grannfastighet. Morgonen efter var den förflyttade Felix-gubben borta. En granne längre neråt vägen observerades dock ha en Felix-gubbe sittande i trädgården långt in på förmiddagen. Det är inte klarlagt om detta var en annan Felix-gubbe eller om det var samma. Oavsett får nu denne ouppmärksamme granne bära skammen under det kommande året…

Ministeriet gratulerar idag dagens namnsdagsbarn som är Anton och Tony.

Anton
Förkortning av det latinska namnet Antonius som betyder den oskattbare. Namnet har kommit till Sverige via tyskan och brukar betraktas som en kortform för latinets Antonius, som i sin tur går tillbaka på det grekiska ordet antos med betydelsen blomma. Namnet översätts ibland med »den oskattbare” och “den prisvärde» och ibland med »den bedjande”. Den Antonius, som man får anta var “den bedjande”, och som fick en minnesdag var en egyptisk eremit som i 20 år bodde på botten av en brunn. Han dog den 17 januari år 356 vid en ålder av 105.

Tony
Engelskt namn, kortform för Anthony som har samma ursprung som Anton men har kommit till Sverige via engelskan. Det har bildats som en smekform för Antoinetta och Antonia men också för mansnamnet Anthony, den engelska formen för Anton. Tony är idag både ett mans- och ett kvinnonamn.

Ministeriet gratulerar i synnerhet Tony Curtis (t.h. i bild) som på den gamla goda tiden utförde hjältedåd varje vecka på TV, i serien “Snobbar som Jobbar”. TV-serien hyste också den ökände Roger Moore. Tony spelade den oslipade diamanten och charmören Danny Wilde som tvingades  släpa runt på den dryge engelsmannen Brett Sinclaire. Serien hette “The Persuaders” på engelska och det häftiga ledmotivet har väl egentligen fortfarande ingen TV-serie överträffat.

Tomas Holst i Dala Demokraten har lyckats få reda på “hur en konstnär bör vara lagd, för att göra ansenlig karriär och därmed ha stora affärsmässiga framgångar”. Ministeriet läser med stort intresse denna fantastiska och klargörande lista och konstaterar förtjust att måla och tvätta penslar inte ens kvalare in på listan! *puh* Herr Holst skriver: “Detta verka gälla i nutid, när avkastningen har blivit viktigare än själva skapandeprocessen”.

1. Se bra ut, helst lite vacker.
2. Därmed underlättas kontakter i rätt kretsar.
3. Vara på rätt plats, vid de rätta tillfällena.
4. Inte ta ställning till något och medelmåttigt begåvad.
5. Förväntas ställa upp på allt, för att kunna medverka i mediala fester.
6. Helst inte ha någon större personlighet, som kan störa.
7. Alltid vara tillgänglig, för journalister, gallerister mm.
8. Ha ett ganska tryggt förhållande som inte kan besvära någon.
9. Inte leva gott och ha bättre status än delar av åskådarmassan.
10. Förstå vikten av att det är detta som gäller, ateljén får vara nummer två.
11. Konsten får heller inte vara stötande på något sätt,utan färglösa illustrationer i umbra, ockra och liten färgklang.

Detta gäller inte bara bildkonsten, utan författare, musiker och många andra kulturarbetare i vårt land.

Ministeriet gratulerar idag dagens namnsdagsbarn som är Hjalmar och Helmer.

Hjalmar
Nordiskt namn som kommer av de isländska orden hjälm och krigare (eller här). Namnet härrör från fornnordiskan och är sammansatt av ett ord för hjälm och ett som betyder krigare. Vanligen översätts Hjalmar med “den hjälmprydde krigaren”. Hjalmar var ett populärt förnamn runt förra sekelskiftet men var därefter mycket ovanligt i flera decennier. Just nu är trenden uppåtgående. Förra året fanns det cirka 8.320 Hjalmar i Sverige.

Helmer
Namnet sägs härröra sannolikt från forntyskan och har flera olika förklaringar. Skulle kunna komma från forntyska namnet Hellmar, som bildats av ett ord med betydelsen lycka och ett som betyder berömd. Helmer har även anknutits till Hjalmar och setts som en sidoform till detta namn. En tredje variant är att Helmer betyder frisk och sund. Det spekuleras också om det kan betyda ‘hjälmbärare’ eller ‘den som bär hjälm’. Till Sverige kom Helmer som förnamn på 1630-talet. Namnet var populärt kring förra sekelskiftet, men har under större delen av 1900-talet varit ovanligt. Trenden är dock just nu uppåtgående. Förra året fanns det cirka 5.100 Helmer. Namnet nådde en viss popularitet under 1900-talets första hälft men är nu på tillbakagång. För cirka 20 år sedan fanns det knappt 10.000 Helmer.

“To think that Islamistic fundamentalists is the voice of the Muslims, is like believing that Ku Klux Klan represents the western world.”

[Omid Djalili]