Archive for February, 2008

Ministeriet gratulerar (29/2)

Friday, February 29th, 2008

Idag är det Skottdagen och dÃ¥ finns det ingen namnsdag… Ministeriet skickar därför en hälsning till alla dom som inte har nÃ¥gon namnsdag! Jesus har till exempel ingen namnsdag (och har aldrig haft). Det närmaste vi kommer är Jesper, Jessie och Jessica… En namnsdag kunde han väl ändÃ¥ ha fÃ¥tt, om inte oftare sÃ¥ i alla fall vart fjärde Ã¥r pÃ¥ skottdagen. Han räknas ju ändÃ¥ till hela världens frälsare, eller nja, i alla fall den kristna världen (dom andra fÃ¥r skylla sig själv). Det är väl konstigt att Jesus aldrig fick nÃ¥n namnsdag. Eller kanske beror det pÃ¥ att han är “Guds son” och egentligen ingen vanlig människa? Eller var han det? Det finns ett problem här, om han inte var människa sÃ¥ var ju hans lidande pÃ¥ korset skenbart och dÃ¥ ruckas ju möjligen hela trosgrunden att han skulle frälst oss alla genom sitt lidande… Problematiskt det där.

Varför skottdag…

Friday, February 29th, 2008

Skottdagen heter skottdagen eftersom man “skjuter in” en extra dag vart fjärde Ã¥r. Skottdagen är en extradag som tillkommit enbart för att vÃ¥r (bristfälliga) kalender ska hÃ¥llas nÃ¥gorlunda i fas med Ã¥rstiderna. Eftersom Ã¥rstidsÃ¥ret är ca 365,2422 dagar lÃ¥ngt gÃ¥r det inte att ständigt använda 365 dagar i kalendern. Detta skulle ge ett fel som motsvarar ungefär 6 timmar per Ã¥r. Och efter 100 Ã¥r skulle felet ha vuxit sÃ¥ stort att kalendern skulle vara mer än 26 dagar före Ã¥rstiderna, vilket som alla förstÃ¥r inte vore nÃ¥t vidare bra.

Anledningen till att skottdagen ligger i slutet av februari snarare än vid slutet av året, är att den gamla Romerska kalendern, som användes av romarna innan Julius Caesar introducerade den Julianska kalendern år 46 f.Kr., började med månaden mars. Skottdagen placerades alltså i anslutning till deras (tidigare) nyår.

Skottdagen inföll tidigare den 24 februari men sedan Ã¥r 2000 infaller skottdagen den 29 februari dÃ¥ man inom EU bestämde att ändra den tidigare placeringen av skottdagen och istället lÃ¥ta 29 februari vara officiell skottdag med början Ã¥r 2000. Även den Romersk-katolska kyrkan räknar numera 29 februari som skottdag. I lunisolarkalendrar som judiska, babylonska och den gamla romerska kalendern innebär “skottÃ¥r” att Ã¥ret har en extra mÃ¥nad, en skottmÃ¥nad.

Tidiga grekiska mÃ¥nkalendrar hade man 12 mÃ¥nader med lika lÃ¥ng längd – 30 dagar – och sedan lade man till 5 dagar i slutet pÃ¥ Ã¥ret som inte tillhörde nÃ¥gon mÃ¥nad, de sÃ¥ kallade Epagomenai (“de tillagda”), för att komma upp i 365 dagar totalt. Skottdagen kom dÃ¥ att bli en ny 6:e dag före de tidigare fem extradagarna. Det där lÃ¥ter mer tilltalande dÃ¥ slapp man att hÃ¥lla reda pÃ¥ hur mÃ¥nga dagar de olika mÃ¥naderna har! Konstministern lärde sig aldrig där där med mÃ¥nadsagarna i smÃ¥skolan. Fullständigt onödig information att memorera, det stÃ¥r ju i kalendern… Ministeriet föresprÃ¥kar en Ã¥tergÃ¥ng till en förenklad kalender med 30 dagar i alla mÃ¥nader och sÃ¥ kan dom tillagda dagarna i slutet av varje Ã¥r vara en speciell festtid dÃ¥ vi alla kan ta pÃ¥ oss fina kläder kanske, äta nÃ¥t gott och tänka pÃ¥ “de andra” – eller varandra…

Förutom skottÃ¥r och skottdagara sÃ¥ används faktiskt ocksÃ¥ “skottsekunder” – det är en extra sekund som skjuts in för att hÃ¥lla tiden uppdaterad med jordens aningen oregelbundna rotation.

I början av 1900-talet beräknades dygnets längd så exakt att jordens oregelbundna rotation började märkas. En sekund fastställs så att det går 86.400 (24x60x60) sekunder på ett dygn. Under 1990-talet gick det cirka 86400,002 sekunder på ett jorddygn. Efter grovt räknat 500 dygn drog sig jorden 1 sekund mot en exakt klocka. Eftersom man inte vill ändra enheten sekund, som sedan 1967 definieras oberoende av jordrotationen, får man istället skjuta till sekunder i tideräkningen då och då. Efter år 2000 har jorden snabbat upp rotationen med någon tusendels sekund, orsaken till detta är okänd men antas ha med jordens inre att göra. Men färre skottsekunder behövs för närvarande.

Skottsekunder misstas ibland för att jordens rotationshastighet skulle minska med ca 1 sekund per år. Om hastigheten minskade så mycket skulle man behöva lägga in ett ständigt ökande antal skottsekunder. Jorddygnet har bara förlängts med 2/1000 sekund på 100 år, och det är det faktum att rotationen är långsammare än vår definition av dygnet som kräver skottsekunder.

Skottsekunder orsakar dock problem med till exempel astronomi och satellitnavigering och därför finns förslag att slopa skottsekundsystemet helt och lÃ¥ta astronomisk midnatt skilja sig frÃ¥n borgerlig midnatt. Ã…r 2100 skulle de i sÃ¥ fall skilja sig med runt 1-2 minuter, och Ã¥r 3000 runt timmen. Skottsekunder ställer till med bekymmer i vissa tekniska system, exempelvis det satellitbaserade positioneringssystemet GPS. Därför har man verkat för att skottsekunder används betydligt mer sällan. Inga skottsekunder har skjutits in sedan den 1:a januari 2006. Ã…rets sista minut den 31 december 2005 hade 61 sekunder… var det nÃ¥n som märkte det? Attans att man inte ringde fröken ur dÃ¥!

Kränkningar

Friday, February 29th, 2008

PÃ¥ samma sätt som Omar Mustafa (talesman för Sveriges Unga Muslimer) uttalar sig om att “SÃ¥ fort nÃ¥gra enstaka personer av världens 1,5 miljarder muslimer fÃ¥r för sig att göra nÃ¥got dumt, ska vi som europeiska muslimer stÃ¥ till svars” – sÃ¥ mÃ¥ste västerlänningar leva med att sÃ¥ fort EN muslim anser sig kränkt sÃ¥ ska man ta hänsyn till kränkning av de andra 1,5 miljarderna samtidigt…

Blasfemi?

Thursday, February 28th, 2008

blasfemi.gif

Är denna bild blasfemisk?

FrÃ¥gan är om konst kan vara blasfemisk… Det finns inte längre nÃ¥gra lagar om det (sedan 1970), men det finns fortfarande dom som gärna vill införa lagen igen. Ja det är faktiskt sant… Även i vÃ¥ra dagar väcks dÃ¥ och dÃ¥ förslag för att Ã¥terinföra straff för hädelse, den tidigare riksdagsledamoten Tuve SkÃ¥nberg (kd) har skrivit en motion (bÃ¥de 1999 och 2005) om att göra detta, det röstats dock ned (puh!). (Kolla in Tuve, han är en lustig prick som har mÃ¥nga käpphästar…) (rysning).

Men det är just dettamed lagen som är den springande punkten eftersom det hänger samman med vÃ¥r grundlagsskyddade yttrandefrihet. Denna hänger i sin tur ihop med vÃ¥rt demokratiska samhälle. Den ene fungerar inte utan den andre. Tullar vi pÃ¥ yttrandefriheten, har vi inte längre nÃ¥gon demokrati. Tyvärr verkar det inte som att kännedomen om yttrandefriheten är särskilt hög, illavarslande nog inte ens bland vÃ¥ra politiker… Den som vill lära sig mer om detta grundläggande och aktuella ämne kan läsa mer om yttrandefriheten pÃ¥ wikipedia eller i Legala handboken.

Skulle ovanstÃ¥ende bild t.ex. fÃ¥ visas pÃ¥ en utställning om Kristdemokraterna eller nynazisterna fick bestämma? Om man berättade att ängelen pÃ¥ bilden dessutom heter Muhammed och bär skägg och turban – vad skulle hända dÃ¥…? Är Sverige fortfarande demokratiskt? Det bör kanske ocksÃ¥ pÃ¥pekas att Yttrandefriheten handlar om förhÃ¥llandet mellan staten och individen, inte om förhÃ¥llandet mellan individer. SÃ¥ om jag t.ex. säger att Muhammed är en jävla idiot som fifflar med skatten, fÃ¥r jag räkna med att kunna bli stämd i domstol för förtal. Samma sak gäller om jag säger att alla Muhammedaner är fula, elaka och kan inte dra ett rakt streck. DÃ¥ handlar det eventuellt om ett nytt domstolsbesök och ett Ã¥tal gällande “hets mot folkgrupp” eller nÃ¥t liknande.

Bilden här ovan är förresten frÃ¥n ett spel. Den som vill kan spela spelet “online”, som det heter nuförtiden, pÃ¥ svt’s hemsida och lilla spelportal. Spelet heter Änglakiss och är väldigt roligt om man inte är fundamentalist kanske…

Är censur olagligt?

Thursday, February 28th, 2008

Med kommunens ingrepp i Eslövs Biennalen (bannlyste Lars Vilks) i Ã¥tanke har SVT:s Kulturnyheterna gjort en intressant undersökning som visar pÃ¥ att politikers vilja att ingripa mot kontroversiell kultur är utbredd. Hela 75 procent av Sveriges kulturnämndsordföranden tycker att de ska kunna stoppa kommunalt finansierad kultur. Av de som har svarat är det alltsÃ¥ bara 25 procent som inte tycker att de ska kunna stoppa konst – oavsett hur de upplever den.

Politikerna som har svarat ja hävdar sin rätt att ingripa baserat pÃ¥ hur de själva upplever konsten. 25 % av de kommunala kulturpolitikerna menar att de ska kunna stoppa konst som är olaglig. Endast en (!) kulturnämndsordförande pÃ¥pekar att om konsten är olaglig är det en sak för polisen…

De som förstÃ¥r sig pÃ¥ detta, som är experter pÃ¥ omrÃ¥det, menar förstÃ¥s att detta är mycket illavarslande. Politiker fÃ¥r inte ingripa och att konsten mÃ¥ste fÃ¥ vara fri. De senaste hundra Ã¥ren har det varit en demokratisk grundprincip. Är konsten inte fri är det inte konst och dÃ¥ är det dubbelmoral frÃ¥n politikers sida om de säger att de vill stödja konst och kultur och samtidigt inte lÃ¥ter den vara fri. I AlingsÃ¥s krävde härförleden kristdemokrater och nynazister tillsammans att en Serrano-utställning skulle stoppas. Kanske finner fundamentalisterna gemensam grund…

FrÃ¥gan är om det är lagligt för kommunalpolitiker att stoppa kultur. Självfallet ska en politiker kunna ingripa om konstens frihet utmanar demokratiska grundprinciper men den gränsen gÃ¥r ju vid vad som är lagligt eller inte – och politiker borde hÃ¥lla sig till den gränsen ocksÃ¥. Läs om Kulturnyheternas undersökning här.

Ministeriet gratulerar (28/2)

Thursday, February 28th, 2008

Ministeriet gratulerar idag dagens enda namnsdagsbarn som är Maria.

Maria
Bibliskt namn som har tvÃ¥ vitt skilda betydelser “den upphöjda” eller “den bedrövade”. Namnet härrör frÃ¥n arameiskans Mariam. Namnet är en grekisk eller latinsk form av det ursprungliga arameiska namnet Mariam, (hebreiska Mirjam, arabiska Maryam). Namnet översätts stundom med “den upphöjda” men det händer ocksÃ¥ att Maria ses som “gÃ¥van” eller “den älskade”. En teori säger dock att namnet ursprungligen bildats av ett ord som betyder “bitter”. I den äldre namnlängden fanns flera Maria-dagar. Viktigast var Marie BebÃ¥delsedag den 25 mars dÃ¥ dagens namn ocksÃ¥ var Maria. Men 1806 flyttades Marias namnsdag till den 28 februari. Anledningen var att en dotter till Gustav IV Adolf hade denna dag som födelsedag.

Det finns åtskilliga smeknamn och varianter på Maria: Mari, Marie, Marielle (fransk), Marietta, Mariette, Marika, Marion (ytterligare en fransk), Marita (spansk), Marja (finsk), Mary (engelsk), Mia, Mimmi (ännu en fransk), Molly (engelsk), My (engelsk), Maja (medeltida svensk variant), Majken (lågtysk) och Mia.

I framförallt katolska länder är Maria/Marie också vanligt förekommande som mansman, oftast sammansatt som dubbelnamn. Före reformationen i Sverige gavs inga flickor namnet Maria av religiösa skäl. Därefter blev det desto vanligare, och namnet är idag ett av de allra vanligaste kvinnonamnen i Sverige. Det är över huvud taget i sina olika former den kristna världens vanligaste kvinnonamn. Maria var för ett år sedan Sveriges vanligaste kvinnonamn och bars av nästan en halv miljon (cirka 448.450).

Om Gud inte…

Wednesday, February 27th, 2008

“Om Gud inte hade funnits, hade det varit nödvändigt att uppfinna honom.”

[Voltaire]

Ministeriet gratulerar (27/2)

Wednesday, February 27th, 2008

Ministeriet gratulerar idag dagens enda namnsdagsbarn som är Lage.
Lage
Namnet anses vara ett gammalt danskt namn som syftar pÃ¥ lag i betydelsen sällskap eller följe och brukar uttydas som “kamrat” men det finns flera tolkningar. Namnet gÃ¥r tillbaka pÃ¥ fornnordiskan och har bildats av ordet “lag” med betydelsen “grupp” eller “följe” och ett ord som betyder “kamrat”. Lage översätts följdaktligen med “kamraten i laget”.
Betydelsen kan ocksÃ¥ vara lagkamrat eller dylikt. Alternativt syftar namnet pÃ¥ lag i betydelsen lagstiftning, och namnet skulle dÃ¥ kunna betyda ungefär “lagklok”. Namnet är ovanligt i Sverige och förra Ã¥ret fanns det cirka 2.355 Lage.

Post #700

Wednesday, February 27th, 2008

 post700.gif

Yet another posting milestone for the NewsBlog! Since the start there has been an increasing speed of growth. Blogstatistics has revealed that post number 700 has already been posted even before the news of it’s creation.

Post number 200 was posted March 29 2007. Several new features has been added since the start, a remapping and indexing of all the articles was started last year and is still ongoing. This was done to make it easier to find your way and navigate around the blog via different categories. The “recents posts” is also such a new feature to help visitors to get into the blog easier and quicker.

Browse through the archives and categories or use the excellent blog’s own search-engine to find old articles and experience what is and has been going on, in, at and around the Ministry of Art & Jump.

From the start this blog was intended as a “News Blog” but that changed rather quickly and the blog also became an insight in the life of the artist Fredrik Axwik and the Minister a.k.a Fredrik Larsson – which in fact is not always the same, or two different things… Nowadays the Ministry blog deals with anything that revolves around the Ministry of Art & Jump including thoughts, ideas, art projects, philosophy, psychology, culture – and much more. There is always something going on at the Ministry!

There is an seemingly endless supply (or at least a whole bunch) of topics and subjects that has been considered and dealt with by this Trinity (the Artist, the Minister and the Ministry). Welcome back, and make this your browsers start page – if you use Firefox you can actually add several web pages as your start page(s). The Ministry supports and recommends the use of Firefox browser, it’s fast, free and safe (and very easy to use).

Ministeriet gratulerar (26/2)

Tuesday, February 26th, 2008

Ministeriet gratulerar idag dagens namnsdagsbarn som är Torgny och Torkel.

Torgny
Nordiskt namn som betyder Tors gny (Ã¥ska). Namnet härrör frÃ¥n fornnordiskan. Förleden är gudanamnet Tor medan slutleden kommer frÃ¥n ordet gny och namnet översätts följaktligen med “Tors gny”. Kanske användes Torgny ursprungligen som tillnamn pÃ¥ den som hade en ovanligt stark röst, en tordönsstämma. Alternativt högljudda barn. Torgny kom med i namnlängden i 1901 Ã¥rs almanacka. Den som fick en minnesdag var en Nestor som verkade i Pamfylien som biskop. Ordet gny hade i fornnordiskan betydelsen “starkt ljud”. En förklaring som givits är att namnet ska förstÃ¥s som “Tors Ã¥ska”. Ordetledet “gny” finns även i det gamla ordet “vapengny” som närmast kan förklaras som “kraftigt vapenskrammel”. Ett hot alltsÃ¥. Namnet är just nu inte sÃ¥ vanligt. För ett Ã¥r sedan fanns det ungefär 5.460 Torgny.

Torkel (Thorkel)
Fornnordiskt namn som betyder Tors hjälm eller Tors kittel. Namnet härrör från fornnordiskan och har som förled
gudanamnet Tor. Slutleden är ordet “kettil” som var benämningen pÃ¥ en typ av, hjälm. Namnet kan sÃ¥lunda översättas med “Tors hjälm”. Namnet är ovanligt. Endast nÃ¥gra enstaka pojkar i varje Ã¥rskul fÃ¥r det som tilltalsnamn. Före tt Ã¥r sedan fanns det knappt 970 Torkel.

Pamfylien – forntida landskap pÃ¥ Mindre Asiens sydkust mellan Lykien och Sicilien. I vÃ¥ra dagar är huvudorten Antalya, men i forntiden fanns flera betydande städer pÃ¥ den bördiga kustslätten, t.ex. Aspendos, Perge och Side, alla tre stora ruinorter. Deras upprinnelse lÃ¥g i den arkaiska tiden (grekiskan- gammal tid, i det antika Grekland 700-500 Ã¥r f.Kr) dÃ¥ handeln tilltog efter sjöfolksvandringarna. I hellenistisk tid intog omrÃ¥det en nyckelposition i kusthandeln i östra Medelhavet.

Hellenism – kallas den antika kultur som efter Alexander den stores erövringar växte fram som resultat av kontakterna mellan den grekiska världen och Orienten. Den grekiska kulturen spreds, men uppblandades ocksÃ¥ med egyptisk, mesopotamisk, persisk och indisk kultur. Som den hellenistiska tidens slutgräns räknar man vanligen den romerska     erövringen av Egypten Ã¥r 30 f.Kr. Markanta inslag i hellenismens kultur var internationell handel och storexport, och tidens livsÃ¥skÃ¥dning var kosmopolitisk och individualistisk. Städer som Athen, Antiokia och Alexandria präglades av dessa strömningar. De s.k. exakta vetenskaperna upplevde ett uppsving. Viktiga framsteg gjordes i matematik, fysik, astronomi och geografi. De gamla grekiska och romerska nationalreligionerna kvarlevde under den hellenistiska tiden men omformades. Filosofin, där framför allt Epikuros lära och Zenons frÃ¥n Kition stoiska skola spelat en stor roll, inverkade pÃ¥ de religiösa uppfattningarna. Orientaliska kulter och tankegÃ¥ngar blandades med grekisk tro och tanke. I denna miljö växte gnostiska riktningar (se gnosticism) fram, och hemliga kulter och mysterier hade stor attraktionskraft. Den gemensamma beteckningen brukar vara synkretism, religionsblandning.