Skottdagen heter skottdagen eftersom man “skjuter in” en extra dag vart fjärde år. Skottdagen är en extradag som tillkommit enbart för att vår (bristfälliga) kalender ska hållas någorlunda i fas med årstiderna. Eftersom årstidsåret är ca 365,2422 dagar långt går det inte att ständigt använda 365 dagar i kalendern. Detta skulle ge ett fel som motsvarar ungefär 6 timmar per år. Och efter 100 år skulle felet ha vuxit så stort att kalendern skulle vara mer än 26 dagar före årstiderna, vilket som alla förstår inte vore nåt vidare bra.
Anledningen till att skottdagen ligger i slutet av februari snarare än vid slutet av året, är att den gamla Romerska kalendern, som användes av romarna innan Julius Caesar introducerade den Julianska kalendern år 46 f.Kr., började med månaden mars. Skottdagen placerades alltså i anslutning till deras (tidigare) nyår.
Skottdagen inföll tidigare den 24 februari men sedan år 2000 infaller skottdagen den 29 februari då man inom EU bestämde att ändra den tidigare placeringen av skottdagen och istället låta 29 februari vara officiell skottdag med början år 2000. Även den Romersk-katolska kyrkan räknar numera 29 februari som skottdag. I lunisolarkalendrar som judiska, babylonska och den gamla romerska kalendern innebär “skottår” att året har en extra månad, en skottmånad.
Tidiga grekiska månkalendrar hade man 12 månader med lika lång längd - 30 dagar - och sedan lade man till 5 dagar i slutet på året som inte tillhörde någon månad, de så kallade Epagomenai (”de tillagda”), för att komma upp i 365 dagar totalt. Skottdagen kom då att bli en ny 6:e dag före de tidigare fem extradagarna. Det där låter mer tilltalande då slapp man att hålla reda på hur många dagar de olika månaderna har! Konstministern lärde sig aldrig där där med månadsagarna i småskolan. Fullständigt onödig information att memorera, det står ju i kalendern… Ministeriet förespråkar en återgång till en förenklad kalender med 30 dagar i alla månader och så kan dom tillagda dagarna i slutet av varje år vara en speciell festtid då vi alla kan ta på oss fina kläder kanske, äta nåt gott och tänka på “de andra” - eller varandra…
Förutom skottår och skottdagara så används faktiskt också “skottsekunder” - det är en extra sekund som skjuts in för att hålla tiden uppdaterad med jordens aningen oregelbundna rotation.
I början av 1900-talet beräknades dygnets längd så exakt att jordens oregelbundna rotation började märkas. En sekund fastställs så att det går 86.400 (24×60x60) sekunder på ett dygn. Under 1990-talet gick det cirka 86400,002 sekunder på ett jorddygn. Efter grovt räknat 500 dygn drog sig jorden 1 sekund mot en exakt klocka. Eftersom man inte vill ändra enheten sekund, som sedan 1967 definieras oberoende av jordrotationen, får man istället skjuta till sekunder i tideräkningen då och då. Efter år 2000 har jorden snabbat upp rotationen med någon tusendels sekund, orsaken till detta är okänd men antas ha med jordens inre att göra. Men färre skottsekunder behövs för närvarande.
Skottsekunder misstas ibland för att jordens rotationshastighet skulle minska med ca 1 sekund per år. Om hastigheten minskade så mycket skulle man behöva lägga in ett ständigt ökande antal skottsekunder. Jorddygnet har bara förlängts med 2/1000 sekund på 100 år, och det är det faktum att rotationen är långsammare än vår definition av dygnet som kräver skottsekunder.
Skottsekunder orsakar dock problem med till exempel astronomi och satellitnavigering och därför finns förslag att slopa skottsekundsystemet helt och låta astronomisk midnatt skilja sig från borgerlig midnatt. År 2100 skulle de i så fall skilja sig med runt 1-2 minuter, och år 3000 runt timmen. Skottsekunder ställer till med bekymmer i vissa tekniska system, exempelvis det satellitbaserade positioneringssystemet GPS. Därför har man verkat för att skottsekunder används betydligt mer sällan. Inga skottsekunder har skjutits in sedan den 1:a januari 2006. Årets sista minut den 31 december 2005 hade 61 sekunder… var det nån som märkte det? Attans att man inte ringde fröken ur då!
