Archive for February, 2008

Ministeriet gratulerar (29/2)

Friday, February 29th, 2008

Idag är det Skottdagen och då finns det ingen namnsdag… Ministeriet skickar därför en hälsning till alla dom som inte har någon namnsdag! Jesus har till exempel ingen namnsdag (och har aldrig haft). Det närmaste vi kommer är Jesper, Jessie och Jessica… En namnsdag kunde han väl ändå ha fått, om inte oftare så i alla fall vart fjärde år på skottdagen. Han räknas ju ändå till hela världens frälsare, eller nja, i alla fall den kristna världen (dom andra får skylla sig själv). Det är väl konstigt att Jesus aldrig fick nån namnsdag. Eller kanske beror det på att han är “Guds son” och egentligen ingen vanlig människa? Eller var han det? Det finns ett problem här, om han inte var människa så var ju hans lidande på korset skenbart och då ruckas ju möjligen hela trosgrunden att han skulle frälst oss alla genom sitt lidande… Problematiskt det där.

Varför skottdag…

Friday, February 29th, 2008

Skottdagen heter skottdagen eftersom man “skjuter in” en extra dag vart fjärde år. Skottdagen är en extradag som tillkommit enbart för att vår (bristfälliga) kalender ska hållas någorlunda i fas med årstiderna. Eftersom årstidsåret är ca 365,2422 dagar långt går det inte att ständigt använda 365 dagar i kalendern. Detta skulle ge ett fel som motsvarar ungefär 6 timmar per år. Och efter 100 år skulle felet ha vuxit så stort att kalendern skulle vara mer än 26 dagar före årstiderna, vilket som alla förstår inte vore nåt vidare bra.

Anledningen till att skottdagen ligger i slutet av februari snarare än vid slutet av året, är att den gamla Romerska kalendern, som användes av romarna innan Julius Caesar introducerade den Julianska kalendern år 46 f.Kr., började med månaden mars. Skottdagen placerades alltså i anslutning till deras (tidigare) nyår.

Skottdagen inföll tidigare den 24 februari men sedan år 2000 infaller skottdagen den 29 februari då man inom EU bestämde att ändra den tidigare placeringen av skottdagen och istället låta 29 februari vara officiell skottdag med början år 2000. Även den Romersk-katolska kyrkan räknar numera 29 februari som skottdag. I lunisolarkalendrar som judiska, babylonska och den gamla romerska kalendern innebär “skottår” att året har en extra månad, en skottmånad.

Tidiga grekiska månkalendrar hade man 12 månader med lika lång längd – 30 dagar – och sedan lade man till 5 dagar i slutet på året som inte tillhörde någon månad, de så kallade Epagomenai (“de tillagda”), för att komma upp i 365 dagar totalt. Skottdagen kom då att bli en ny 6:e dag före de tidigare fem extradagarna. Det där låter mer tilltalande då slapp man att hålla reda på hur många dagar de olika månaderna har! Konstministern lärde sig aldrig där där med månadsagarna i småskolan. Fullständigt onödig information att memorera, det står ju i kalendern… Ministeriet förespråkar en återgång till en förenklad kalender med 30 dagar i alla månader och så kan dom tillagda dagarna i slutet av varje år vara en speciell festtid då vi alla kan ta på oss fina kläder kanske, äta nåt gott och tänka på “de andra” – eller varandra…

Förutom skottår och skottdagara så används faktiskt också “skottsekunder” – det är en extra sekund som skjuts in för att hålla tiden uppdaterad med jordens aningen oregelbundna rotation.

I början av 1900-talet beräknades dygnets längd så exakt att jordens oregelbundna rotation började märkas. En sekund fastställs så att det går 86.400 (24x60x60) sekunder på ett dygn. Under 1990-talet gick det cirka 86400,002 sekunder på ett jorddygn. Efter grovt räknat 500 dygn drog sig jorden 1 sekund mot en exakt klocka. Eftersom man inte vill ändra enheten sekund, som sedan 1967 definieras oberoende av jordrotationen, får man istället skjuta till sekunder i tideräkningen då och då. Efter år 2000 har jorden snabbat upp rotationen med någon tusendels sekund, orsaken till detta är okänd men antas ha med jordens inre att göra. Men färre skottsekunder behövs för närvarande.

Skottsekunder misstas ibland för att jordens rotationshastighet skulle minska med ca 1 sekund per år. Om hastigheten minskade så mycket skulle man behöva lägga in ett ständigt ökande antal skottsekunder. Jorddygnet har bara förlängts med 2/1000 sekund på 100 år, och det är det faktum att rotationen är långsammare än vår definition av dygnet som kräver skottsekunder.

Skottsekunder orsakar dock problem med till exempel astronomi och satellitnavigering och därför finns förslag att slopa skottsekundsystemet helt och låta astronomisk midnatt skilja sig från borgerlig midnatt. År 2100 skulle de i så fall skilja sig med runt 1-2 minuter, och år 3000 runt timmen. Skottsekunder ställer till med bekymmer i vissa tekniska system, exempelvis det satellitbaserade positioneringssystemet GPS. Därför har man verkat för att skottsekunder används betydligt mer sällan. Inga skottsekunder har skjutits in sedan den 1:a januari 2006. Årets sista minut den 31 december 2005 hade 61 sekunder… var det nån som märkte det? Attans att man inte ringde fröken ur då!

Kränkningar

Friday, February 29th, 2008

På samma sätt som Omar Mustafa (talesman för Sveriges Unga Muslimer) uttalar sig om att “Så fort några enstaka personer av världens 1,5 miljarder muslimer får för sig att göra något dumt, ska vi som europeiska muslimer stå till svars” – så måste västerlänningar leva med att så fort EN muslim anser sig kränkt så ska man ta hänsyn till kränkning av de andra 1,5 miljarderna samtidigt…

Blasfemi?

Thursday, February 28th, 2008

blasfemi.gif

Är denna bild blasfemisk?

Frågan är om konst kan vara blasfemisk… Det finns inte längre några lagar om det (sedan 1970), men det finns fortfarande dom som gärna vill införa lagen igen. Ja det är faktiskt sant… Även i våra dagar väcks då och då förslag för att återinföra straff för hädelse, den tidigare riksdagsledamoten Tuve Skånberg (kd) har skrivit en motion (både 1999 och 2005) om att göra detta, det röstats dock ned (puh!). (Kolla in Tuve, han är en lustig prick som har många käpphästar…) (rysning).

Men det är just dettamed lagen som är den springande punkten eftersom det hänger samman med vår grundlagsskyddade yttrandefrihet. Denna hänger i sin tur ihop med vårt demokratiska samhälle. Den ene fungerar inte utan den andre. Tullar vi på yttrandefriheten, har vi inte längre någon demokrati. Tyvärr verkar det inte som att kännedomen om yttrandefriheten är särskilt hög, illavarslande nog inte ens bland våra politiker… Den som vill lära sig mer om detta grundläggande och aktuella ämne kan läsa mer om yttrandefriheten på wikipedia eller i Legala handboken.

Skulle ovanstående bild t.ex. få visas på en utställning om Kristdemokraterna eller nynazisterna fick bestämma? Om man berättade att ängelen på bilden dessutom heter Muhammed och bär skägg och turban – vad skulle hända då…? Är Sverige fortfarande demokratiskt? Det bör kanske också påpekas att Yttrandefriheten handlar om förhållandet mellan staten och individen, inte om förhållandet mellan individer. Så om jag t.ex. säger att Muhammed är en jävla idiot som fifflar med skatten, får jag räkna med att kunna bli stämd i domstol för förtal. Samma sak gäller om jag säger att alla Muhammedaner är fula, elaka och kan inte dra ett rakt streck. Då handlar det eventuellt om ett nytt domstolsbesök och ett åtal gällande “hets mot folkgrupp” eller nåt liknande.

Bilden här ovan är förresten från ett spel. Den som vill kan spela spelet “online”, som det heter nuförtiden, på svt’s hemsida och lilla spelportal. Spelet heter Änglakiss och är väldigt roligt om man inte är fundamentalist kanske…

Är censur olagligt?

Thursday, February 28th, 2008

Med kommunens ingrepp i Eslövs Biennalen (bannlyste Lars Vilks) i åtanke har SVT:s Kulturnyheterna gjort en intressant undersökning som visar på att politikers vilja att ingripa mot kontroversiell kultur är utbredd. Hela 75 procent av Sveriges kulturnämndsordföranden tycker att de ska kunna stoppa kommunalt finansierad kultur. Av de som har svarat är det alltså bara 25 procent som inte tycker att de ska kunna stoppa konst – oavsett hur de upplever den.

Politikerna som har svarat ja hävdar sin rätt att ingripa baserat på hur de själva upplever konsten. 25 % av de kommunala kulturpolitikerna menar att de ska kunna stoppa konst som är olaglig. Endast en (!) kulturnämndsordförande påpekar att om konsten är olaglig är det en sak för polisen…

De som förstår sig på detta, som är experter på området, menar förstås att detta är mycket illavarslande. Politiker får inte ingripa och att konsten måste få vara fri. De senaste hundra åren har det varit en demokratisk grundprincip. Är konsten inte fri är det inte konst och då är det dubbelmoral från politikers sida om de säger att de vill stödja konst och kultur och samtidigt inte låter den vara fri. I Alingsås krävde härförleden kristdemokrater och nynazister tillsammans att en Serrano-utställning skulle stoppas. Kanske finner fundamentalisterna gemensam grund…

Frågan är om det är lagligt för kommunalpolitiker att stoppa kultur. Självfallet ska en politiker kunna ingripa om konstens frihet utmanar demokratiska grundprinciper men den gränsen går ju vid vad som är lagligt eller inte – och politiker borde hålla sig till den gränsen också. Läs om Kulturnyheternas undersökning här.

Ministeriet gratulerar (28/2)

Thursday, February 28th, 2008

Ministeriet gratulerar idag dagens enda namnsdagsbarn som är Maria.

Maria
Bibliskt namn som har två vitt skilda betydelser “den upphöjda” eller “den bedrövade”. Namnet härrör från arameiskans Mariam. Namnet är en grekisk eller latinsk form av det ursprungliga arameiska namnet Mariam, (hebreiska Mirjam, arabiska Maryam). Namnet översätts stundom med “den upphöjda” men det händer också att Maria ses som “gåvan” eller “den älskade”. En teori säger dock att namnet ursprungligen bildats av ett ord som betyder “bitter”. I den äldre namnlängden fanns flera Maria-dagar. Viktigast var Marie Bebådelsedag den 25 mars då dagens namn också var Maria. Men 1806 flyttades Marias namnsdag till den 28 februari. Anledningen var att en dotter till Gustav IV Adolf hade denna dag som födelsedag.

Det finns åtskilliga smeknamn och varianter på Maria: Mari, Marie, Marielle (fransk), Marietta, Mariette, Marika, Marion (ytterligare en fransk), Marita (spansk), Marja (finsk), Mary (engelsk), Mia, Mimmi (ännu en fransk), Molly (engelsk), My (engelsk), Maja (medeltida svensk variant), Majken (lågtysk) och Mia.

I framförallt katolska länder är Maria/Marie också vanligt förekommande som mansman, oftast sammansatt som dubbelnamn. Före reformationen i Sverige gavs inga flickor namnet Maria av religiösa skäl. Därefter blev det desto vanligare, och namnet är idag ett av de allra vanligaste kvinnonamnen i Sverige. Det är över huvud taget i sina olika former den kristna världens vanligaste kvinnonamn. Maria var för ett år sedan Sveriges vanligaste kvinnonamn och bars av nästan en halv miljon (cirka 448.450).

Om Gud inte…

Wednesday, February 27th, 2008

“Om Gud inte hade funnits, hade det varit nödvändigt att uppfinna honom.”

[Voltaire]

Ministeriet gratulerar (27/2)

Wednesday, February 27th, 2008

Ministeriet gratulerar idag dagens enda namnsdagsbarn som är Lage.
Lage
Namnet anses vara ett gammalt danskt namn som syftar på lag i betydelsen sällskap eller följe och brukar uttydas som “kamrat” men det finns flera tolkningar. Namnet går tillbaka på fornnordiskan och har bildats av ordet “lag” med betydelsen “grupp” eller “följe” och ett ord som betyder “kamrat”. Lage översätts följdaktligen med “kamraten i laget”.
Betydelsen kan också vara lagkamrat eller dylikt. Alternativt syftar namnet på lag i betydelsen lagstiftning, och namnet skulle då kunna betyda ungefär “lagklok”. Namnet är ovanligt i Sverige och förra året fanns det cirka 2.355 Lage.

Post #700

Wednesday, February 27th, 2008

 post700.gif

Yet another posting milestone for the NewsBlog! Since the start there has been an increasing speed of growth. Blogstatistics has revealed that post number 700 has already been posted even before the news of it’s creation.

Post number 200 was posted March 29 2007. Several new features has been added since the start, a remapping and indexing of all the articles was started last year and is still ongoing. This was done to make it easier to find your way and navigate around the blog via different categories. The “recents posts” is also such a new feature to help visitors to get into the blog easier and quicker.

Browse through the archives and categories or use the excellent blog’s own search-engine to find old articles and experience what is and has been going on, in, at and around the Ministry of Art & Jump.

From the start this blog was intended as a “News Blog” but that changed rather quickly and the blog also became an insight in the life of the artist Fredrik Axwik and the Minister a.k.a Fredrik Larsson – which in fact is not always the same, or two different things… Nowadays the Ministry blog deals with anything that revolves around the Ministry of Art & Jump including thoughts, ideas, art projects, philosophy, psychology, culture – and much more. There is always something going on at the Ministry!

There is an seemingly endless supply (or at least a whole bunch) of topics and subjects that has been considered and dealt with by this Trinity (the Artist, the Minister and the Ministry). Welcome back, and make this your browsers start page – if you use Firefox you can actually add several web pages as your start page(s). The Ministry supports and recommends the use of Firefox browser, it’s fast, free and safe (and very easy to use).

Ministeriet gratulerar (26/2)

Tuesday, February 26th, 2008

Ministeriet gratulerar idag dagens namnsdagsbarn som är Torgny och Torkel.

Torgny
Nordiskt namn som betyder Tors gny (åska). Namnet härrör från fornnordiskan. Förleden är gudanamnet Tor medan slutleden kommer från ordet gny och namnet översätts följaktligen med “Tors gny”. Kanske användes Torgny ursprungligen som tillnamn på den som hade en ovanligt stark röst, en tordönsstämma. Alternativt högljudda barn. Torgny kom med i namnlängden i 1901 års almanacka. Den som fick en minnesdag var en Nestor som verkade i Pamfylien som biskop. Ordet gny hade i fornnordiskan betydelsen “starkt ljud”. En förklaring som givits är att namnet ska förstås som “Tors åska”. Ordetledet “gny” finns även i det gamla ordet “vapengny” som närmast kan förklaras som “kraftigt vapenskrammel”. Ett hot alltså. Namnet är just nu inte så vanligt. För ett år sedan fanns det ungefär 5.460 Torgny.

Torkel (Thorkel)
Fornnordiskt namn som betyder Tors hjälm eller Tors kittel. Namnet härrör från fornnordiskan och har som förled
gudanamnet Tor. Slutleden är ordet “kettil” som var benämningen på en typ av, hjälm. Namnet kan sålunda översättas med “Tors hjälm”. Namnet är ovanligt. Endast några enstaka pojkar i varje årskul får det som tilltalsnamn. Före tt år sedan fanns det knappt 970 Torkel.

Pamfylien – forntida landskap på Mindre Asiens sydkust mellan Lykien och Sicilien. I våra dagar är huvudorten Antalya, men i forntiden fanns flera betydande städer på den bördiga kustslätten, t.ex. Aspendos, Perge och Side, alla tre stora ruinorter. Deras upprinnelse låg i den arkaiska tiden (grekiskan- gammal tid, i det antika Grekland 700-500 år f.Kr) då handeln tilltog efter sjöfolksvandringarna. I hellenistisk tid intog området en nyckelposition i kusthandeln i östra Medelhavet.

Hellenism – kallas den antika kultur som efter Alexander den stores erövringar växte fram som resultat av kontakterna mellan den grekiska världen och Orienten. Den grekiska kulturen spreds, men uppblandades också med egyptisk, mesopotamisk, persisk och indisk kultur. Som den hellenistiska tidens slutgräns räknar man vanligen den romerska     erövringen av Egypten år 30 f.Kr. Markanta inslag i hellenismens kultur var internationell handel och storexport, och tidens livsåskådning var kosmopolitisk och individualistisk. Städer som Athen, Antiokia och Alexandria präglades av dessa strömningar. De s.k. exakta vetenskaperna upplevde ett uppsving. Viktiga framsteg gjordes i matematik, fysik, astronomi och geografi. De gamla grekiska och romerska nationalreligionerna kvarlevde under den hellenistiska tiden men omformades. Filosofin, där framför allt Epikuros lära och Zenons från Kition stoiska skola spelat en stor roll, inverkade på de religiösa uppfattningarna. Orientaliska kulter och tankegångar blandades med grekisk tro och tanke. I denna miljö växte gnostiska riktningar (se gnosticism) fram, och hemliga kulter och mysterier hade stor attraktionskraft. Den gemensamma beteckningen brukar vara synkretism, religionsblandning.