Ministry Blog

Ministeriet gratulerar idag dagens namnsdagsbarn Matilda och maud.

Matilda
(eller Mathilda) har ett tyskt ursprung som betyder “styrka” och “strid”. Namnet började användas i Sverige på 1600-talet. Matilda var ett populärt namn i början på förra seklet, och det kom åter i ropet i under 1980-talet. Just nu ligger det strax nedanför de 10 vanligaste flicknamnen. Förra året fanns det cirka 41.635 Matilda.

Sången Waltzing Matilda betraktas för övrigt som Australiens inofficiella nationalsång.

Maud
Namnet är en engelsk och fransk kortform för Matilda. Namnet var populärt från 1930-talet till 1950-talet, och därför ovanligt som dopnamn idag, då föräldrar sällan döper barn till sin föräldragenerations namn. Förra året fanns det cirka 13.360 Maud.

Tanken kanske snuddar vid Maud Olofsson en dag som idag, men den Maud Ministeriet främst tänker på och gratulerar är förstås Maud Adams.

Maud Adams föddes 12 februari 1945 i Luleå. Som skådis är hon kanske främst känd som “Bondbrud” från James Bond-filmerna Mannen med den gyllene pistolen (1974) och Octopussy (1983). Det är kanske mindre känt att hon dessutom var statist i A View to a Kill (1985) och därmed den enda “Bondbruden” som varit med i tre Bond-filmer… Maud började som fotomodell i Paris och kom 1967 till New York där hon samtidigt med modellkarriären tog skådespelarlektioner. Filmdebuten kom i The Christian Licorice Store (1971) där hon spelade mot Beau Bridges. Förutom Bond-filmerna kan nämnas Rollerball (1975) och TV-filmen Playing for Time (1980). Hon bor numera omväxlande i Los Angeles och Luleå och är VD för ett kosmetikaföretag samt har ett eget klädmärke.

“Hierarkiska strukturer tillåter inte alltid att alla möjligheter undersöks.”

[Daniel Jackson - SG1]

Ministeriet gratulerar idag dagens enda namnsdagsbarn som är Greger.

Greger
Är en nordisk form av Gregorius, som i sin tur är en latinsk form av det grekiska namnet Gregorios som betyder “vaksam, vaktande”. Första gången namnet dokumenterat användes i Sverige är år 1247 då riksföreståndaren Birger Jarls (oäkta) son fick namnet Greger Birgersson. En tidig och betydelsefull namnbärare var påven Gregorius den store (590-604), skaparen av den gregorianska musiken (enstämmig liturgisk sång utan harmonier). Även påven Gregorius XIII har satt spår i historien genom den gregorianska kalendern. Greger började bli populärt på 1940-talet och trenden höll i sig in på 1970-talet. Den engelska versionen av namnet är Gregory. Under 1980-talet föll populariteten kraftigt och under 1990-talet var Greger mycket ovanligt som dopnamn. De senaste åren har bara ett tiotal pojkar fått det som förnamn varje år, bara någon enstaka av dem har fått det som tilltalsnamn. Förra året fanns det cirka 3.170 Greger.

Ministeriet gratulerar idag Gregory Peck

Gregory Peck föddes 5 april 1916 i La Jolla, Kalifornien. Han studerade vid San Diego State College och tog sedan examen vid University of California at Berkeley; det var där som han blev intresserad av en karriär som skådespelare. Han skrev in sig vid Neighborhood Playhouse i New York och gjorde en uppmärksammad debut på Broadway 1942 i The Morning Star. Han framträdde i ytterligare en pjäs innan han begav sig till Hollywood. Där blev han snabbt en ledande stjärna, kanske mycket på grund av att många av de ledande stjärnorna befann sig ute i strid under andra världskriget. Peck själv hade frisedel på grund av en ryggskada han ådragit sig vid en roddkamp under universitetstiden.
Denne långe, mörke och stilige man blev sedan en av filmens största stjärnor, och han kom att dominera filmen under tre årtionden - såväl i draman, romantiska filmer, komedier, äventyrs- och krigsfilmer, som vilda västernfilmer. Han belönades med en Oscar 1962 för sin roll i Skuggan över Södern; han var den förste kalifornienfödde skådespelare som vann detta pris. Han var även engagerad i många välgörenhetsorganisationer; till exempel blev han 1966 ordförande i “American Cancer Society”. Gregory dog 12 juni 2003 i Los Angeles.

Den Gregorianska kalendern  är den kalender som används i de flesta av jordens länder. Den föreslogs av Aloysius Lilius och antogs av påven Gregorius XIII 24 februari 1582, som en mindre ändring av den julianska kalendern. I Sverige infördes gregorianska kalendern år 1753. Genomsnittsåret i den julianska kalendern var 365,25 dygn långt men eftersom genomsnittsåret är 365,2422 dygn kommer kalendern så småningom i otakt. I den julianska kalendern var år skottår om de hade årtal jämnt delbara med fyra. I den gregorianska kalendern är ej jämna århundraden skottår såvida dessa ej är jämnt delbara med 400. Detta innebär att exempelvis åren 1800 och 1900 ej var skottår, medan 2000 var skottår. Den gregorianska kalendern får i genomsnitt 365,2425 dygn på ett år vilket ger ett fel på bara ett dygn per 3236 år.

Åren i den gregorianska kalendern räknas efter Jesus presumtiva födelse, där det första året, är år 1. Förkortningarna “e.Kr.” eller “f.Kr.” används parallellt med vt eller fvt för att förtydliga att årtalet avser efter respektive före epoken; utan förkortning är det normalt underförstått att åren efter epoken avses. Kristi födelse tros ha uppskattats fel med några år, då Jesus enligt senare uträkningar skall vara född år 7 till 4 f.Kr., men systemet är så inarbetat att det fortfarande används. Den felaktiga beräkningen av Kristi födelse gjordes av abboten Dionysius Exiguus som år 525 fick uppdraget av påven att ytterligare precisera tiden för kristen påsk, denna gång utan att relatera årtalet till en specifik regents trontillträde så som det gjorts sedan urminnes tider. Ett tidigare försök att bestämma tid för påsk gjordes vid kyrkomötet i Nicaea år 325, då enligt principen “första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen”.

Ministeriet gratulerar idag dagens enda namnsdagsbarn som är Viktoria.

Viktoria
(eller Victoria) kommer, liksom den manliga motsvarigheten Viktor, från det latinska ordet för “seger”. Stavningen med “c” är vanligast bland yngre. Namnet är ett av 1980-talets stora modenamn. Kulmen nåddes 1993 då namnet låg på 32:a plats. För ett år sedan fanns det cirka 65.677 Viktoria. Namnsdag den 12 mars kan ju tros hänga ihop med Kronprinsessan - men den har funnits sedan början av 1880-talet. Före 1830 hade Viktoria (med “c”) namnsdag den 23 december. Sessan lyckades alltså pricka in sin födelsedag på namnsdagen. Snyggt jobbat! Eller är det möjligen Hennes Majestät Drottningen som prisas bör för en exakt leverering…

Ministeriet och Ladoniens president riktar idag naturligtvis ett speciellt grattis till Kronprinsessan idag!

Ministeriet har startat en namninsamling för att införa ett gemensamt riktnummer till Skåne och resten av södra Sverige.

Skåne är, och har alltid varit, en väl definierad region. Att idag ha kvar de gamla riktnummerområdena som inte ens följer dagens kommunindelningar, är helt förlegat och onödigt. Det krånglar bara till det. Länder med betydligt fler medborgare än Sverige har färre riktnummer än Skåne, i Frankrike har man t.ex. bara fyra riktnummerområde. I länder som t.ex. Danmark, Norge, Island, Luxemburg, Portugal och Spanien har man i princip avskaffat riktnummer helt och bara har abonnentnummmer. I Skåne har vi fortfarande 19 olika riktnummer… Ett par av dom går dessutom över landskapsgränserna till Halland, Småland och Blekinge. Med andra ord, kan en skåning ringa nån i Halland, Småland eller Blekinge med lokalnummer, men ska samma person ringa en annan skåning finns det 18 andra riktnummer att välja på…

Region Skåne har bildats och den gamla länsindelningen är borta. Ett gemensamt riktnummerområde skulle göra regionen ännu mer sammanhållen och homogen, och det skulle dessutom underlätta enormt för alla i regionen - såväl invånare som besökare, institutioner och näringsliv. Det borde vara lätt att inse. Avskaffa dom gamla riktnummerområdena och inför ett nytt för Skåne! Kanske är det t.o.m. en god idé att slå ihop alla 04-riktnummer till ett enda gemensamt område som omfattar Skåne, Blekinge, Halland, Småland samt Öland och Gotland. Då skulle det alltså bli 04 till hela södra Sverige. Nog skulle det underlätta alltid. 04 till Skåne.

Ministeriet gratulerar idag dagens namnsdagsbarn som är Edvin och Egon.  Dessa båda har vi redan gratulerat en gång för ett år sedan när namnsdagsprojektet smygstartade! Deja vu… Här är dock en utökad betydelse-förklaring till namnens ursprung.  Då var det dock lite sporadiskt så vi kör vidare med gratulationerna tills vi kommit året runt så att säga…

Edvin
Namnet kommer från engelskan. Edvin skrevs från början “Eadwine” och detta namn har bildats av ett ord (ead) med betydelsen “rikedom” och ett (wine) som betyder vän (även väktare enligt vissa källor). Namnet har använts i Sverige sedan slutet av 1700-talet. Det blev populärt i början av 1900-talet och är nu, hundra år senare, ett av de namn som ökar snabbast i frekvens. Stavningen med enkelt v är vanligast, men Edwin är numera på frammarsch. För ett år sedan fanns det cirka 15.000 Edvin.

Egon
Namnets ursprung är inte fullständigt kartlagt och med flera möjliga ursprung: dels tyskt, Egwin, som är sammansatt av Eg “egg, svärd” och win “vän”, dels motsvarande det grekiska namnet Aigon, bildat från Aix “get”. Äldsta belägget i Sverige är från år 1839. Namnet var förr populärt bland tysk adel, och det kom till Sverige på 1800-talet. Sin storhetsperiod hade det från 1910-talet och till 1930-talet, men det sjönk snabbt under decennierna efter andra världskriget. Det har sedan dess mest givits som andranamn, men de senaste åren har det ökat som tilltalsnamn bland nyfödda pojkar. För ett år sedan fanns det cirka 7.000 Egon.

Edvin “Buzz” Aldrin på månen.

Ministeriet skänker en speciell tanke til Edwin “Buzz” Aldrin, egentligen Edwin Eugene Aldrin, född 20 januari 1930. Han var en amerikansk fysiker och astronaut; och är den andra människan på månen. Han var en av deltagarna i Apollo 11-uppdraget tillsammans med Neil Armstrong och Michael Collins. Aldrin flög 66 stridsuppdrag i Koreakriget, och skrev därefter in sig på MIT där han tog en doktorsexamen i rymdfysik. Han utvaldes till astronaut 1963, och hans arbete med tekniken för rendezvous och dockning av två farkoster i omloppsbana kom till stor nytta under Gemini-programmet. Själv deltog han i uppdraget Gemini 12, där han satte rekord i längsta rymdpromenad.

“Det är bra med dubbelmoral - tar den ena slut har man en kvar.”

Ministeriet gratulerar idag dagens namnsdagsbarn som är Ada och Edla.

Edla
Germanskt namn som härrör från forntyskan och kom till Sverige via tyskan. Det har bildats som en kortform för namn som började på Adel- eller Edil- exempelvis Ediltrud. Dessa namnleder kommer från ordet adel, som betyder ädel. Edla översätts vanligen med “den ädla”. Det har i Sverige sedan snarare kommit att associeras med ordet “ädel”. Namnet stavades ursprungligen Edela och började användas i Sverige på 1500-talet.
Namnet hade sin storhetstid i början av 1900-talet och har varit vanligast i södra Sverige. Idag är de flesta bärarna kvinnor över 80 år, men namnet har visat en uppåtgående trend det senaste decenniet. Förra året fanns det cirka 1600 Edla.

Ada
Namnet kommer från hebreiskan. Hur namnet bildats är inte helt klarlagt, men det översätts vanligen med “prydnad”. Det har också ansetts att Ada ska ses som en kortform för Adela. Ada har aldrig tillhört ett av våra vanligare namn, inte ens i Göteborg trots historierna om Kal och Ada. De senaste åren har namnet varit mycket ovanligt bland de yngsta. De enstaka flickor som får Ada som tilltalsnamn varje år bor inte ens i Göteborgs- eller Bohuslän. Två kvinnor i Bibliska mytologin heter Ada; dels Esaus hustru, och dels den första av Lemeks hustrur - den sistnämnda är den andra kvinnan efter Eva som nämns vid namn i Bibeln. Det började användas som dopnamn i Sverige i början på 1800-talet. Namnet har länge varit ovanligt men visar just nu en uppåtgående trend. För drygt ett år sedan fanns detcirka 995 Ada.

Ministeriet gratulerar idag dagens namnsdagsbarn som är Torbjörn och Torleif.

Torleif
(eller Thorleif), är ett fornnordiskt mansnamn, sammansatt av gudanamnet Tor - och ordet “leif” som betyder “arvinge”. Namnet förekommer på runstenar och återupptäcktes i Sverige på 1800-talet genom inflytande från Norge där namnet är betydligt vanligare. Torleif är idag ett mycket ovanligt namn i Sverige. För ett år sedan fanns det totalt 876 Torleif.

Torbjörn
(eller Thorbjörn) är ett gammalt nordiskt mansnamn som bl.a. förekommer på runstenar och är sammansatt av gudanamnet “Tor” och ordet “björn”. Innan det infördes i almanackan 1901 till minne av kemisten Torbern Bergman (Torbern är en dansk form av namnet), var namnet inte speciellt vanligt och förekom nästan bara i de västra delarna av Sverige. På 1950- och 1960-talen blev det ett modenamn och kom då att bli ett av de vanligare pojknamnen. Populariteten sjönk dock snabbt, och sedan 1980 är det åter ett ganska ovanligt namn. 31 december 2005 fanns det totalt 24.451 Torbjörn.

Torbern Bergman - studerade botanik, matematik och entomologi vid Uppsala universitet. Genom sina entomologiska insamlingar och iakttagelser, stiftade han bekantskap med Carl von Linné, som gav honom sitt erkännande för en avhandling om iglar. Han prisbelöntes av Vetenskapsakademien för detta samt för en upptäckt att frostfjärilarnas honor, som saknar vingar, lägger sina ägg i fruktträdens bark. Därmed kunde fruktodlare skydda sina träd från larvangrepp.

Han disputerade även i astronomi, och grundade Kosmografiska sällskapet i Uppsala, genom vilken han utgav en fysisk världsbeskrivning, Physisk beskrifning öfver jordklotet, som översattes till flera språk. Detta verk var en av de första moderna geografiböckerna, som kom att influera Abraham Gottlob Werner, som ibland kallas “geologins fader”. Bergman blev därefter docent i fysik, under det att han forskade i turmalinets elektriska egenskaper, samt om meteorologiska fenomen som norrsken, åska, regnbågen och kornblixtar. 1764 invaldes han i Vetenskapsakademien.

1767 blev han professor i kemi och farmakologi. I den egenskapen lät han rusta upp och med egna medel modernisera institutionen för kemi. Bland annat ritade han ett laboratorium som uppfördes. Bergman grundade den kvalitativa och kvantitativa kemiska analysen, och utarbetade sätt för att åtskilja substanser med våta vägen (genom lösningar), och förbättrade torra vägen (med värme). Som kemist fick han ett internationellt erkännande, och hade tagit tjänst hos Fredrik den store, om inte Gustaf III ingripit personligen.

Bland hans övriga gärningar i kemin hör att han utvecklade affinitetsläran genom uppställandet av tabeller, och hans forskning om kolsyra. 1775 kom han på hur man skapar mineralvatten på konstgjord väg. Med sin Handbok i mineralogi blev han en föregångare till René Just Haüy, och han var den förste som skilde mellan organiska och oorganiska ämnen.

Bergman levde emellertid i en tid vars idéer många gånger avfärdats senare, varför en del av hans forskning är synnerligen inaktuella. Han avled i förtid 1784 vid 50 års ålder på grund av överansträngning, och begravdes vid Västra Ny kyrka.

Idag är det enligt almanackan också Jungfru Marie Bebådelsedag, men denna firas (rätteligen) den 25 mars, nio månader före jul, d.v.s. den dag då Jesus enligt den bibliska mytologin skulle ha “blivit till”. Jungfru Marie bebådelsedag handlar om hur ängeln Gabriel bebådade (förutsade) Jesu födelse. Förr kallades denna dag, som var en helgdag, för Vårfrudagen, numera benämns den ofta även som Våffeldagen.

Förr kallades denna dag, som var en helgdag, för Vårfrudagen, (Maria kallades förr för Vår fru). Numera benämns den ofta även som Våffeldagen. Namnet Våffeldagen är en missuppfattning och förvanskning av det riktigare namnet Vårfrudagen, vilket förmodligen har gett upphov till seden att äta våfflor just denna dag. Bebådelsen är inom kristna mytologin det ögonblick i vilket ärkeängeln Gabriel överlämnar budskapet till Maria att hon skall föda Guds son, Jesus Kristus. Framställningar av bebådelsen är under medeltiden och renässansen ett av de mest utbredda motiven i den västerländska konsten. Jungfru Marie bebådelsedag firas den 25 mars i samtliga kristna länder och de flesta samfund - men i Sverige har dagen av nån anledning har fått två dagar i almanackan (den 9 och den 25 mars).

Bebådelsen beskrivs i Koranen, tredje Suran (Imrans släkt) vers 45-51 och nittonde Suran (Maria) vers 16-26. Koranen bestrider dock att Gud skulle ha någon son och Jesus nämns som en profet.

Enligt uppgift finns också vissa utsagor om Jesus i Talmud. Bland annat sägs att han var född av Maria men att hans far var en romersk soldat som hette Pantera, att han undervisade, att han hade fem lärjungar, att han gjorde under genom trolldom, att han var en falsk Messias, samt att alla judiska lärde inte från början ansåg honom vara en kättare.