Idag den 20 oktober gratulerar Ministeriet naturligtvis det ursprungliga namnsdagsbarnet Kasper som infördes på dagens datum 1767 och fanns där fram till 1993, då det flyttades till 6 januari, Vid 1901 år namnsdagsreform fick Kasper kvarstå i ensamt majestät. 1934 ersattes Kasper av Sibylla, eventuellt hade dom gemensam namnsdag). Sibylla förekom under 1600-talet på 22 maj, men utgick sedan. 1934 infördes det, som en hedersbetygelse åt arvprins Gustaf Adolfs hustru Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha (mamma till “Hagasessorna” och vår Konung kung Carl XVI Gustaf). 1986-1992 då det blev standard med tre namnsdagsnamn verkar det som om Kasper återkom i sällskap av Sibylla och Camilla… som då hade samtidig namnsdag. 1993-2000 blev det ny ordning och Sibylla och Camilla delade på dagen. 2001 var det ny ordning igen då Sibylla blev ensam kvar.
Kasper fanns, på dagens datum från 1767 - Kaspar var enligt kristen mytologi jämte Melker och Baltsar en av de tre vise män som ska ha uppvaktat Jesus vid hans förmodade födelse.
Före Kasper har dagens datum en brokig historia. Fram till 1620 var namnsdagsbarnet Felicianus som då utgick.
Mellan 1620-1679 var det inget namnsdagsbarn, då var det “Elvatusen jungfrur”. Denna förbluffande benämning på dagens datum fanns ursprungligen på 21 oktober, men flyttades 1620 till dagens datum, för att på 21 oktober ge plats åt Ursula. 1680 återfördes det dock till 21 oktober, där det fanns fram till 1753, då det utgick. De 11.000 jungfrurna var en benämning på Helgonet Ursula och hennes följeslagare. I en kalender från sent 800-tal anges Ursula som en av fem, åtta eller elva martyrer. Under 900-talet steg deras antal drastiskt till 11.000, antagligen på grund av en felläsning av en förkortning XI MV lästes som undecim millia vergines (elva tusen jungfrur) istället för undecim martyres virgines (elva jungfrumartyrer). Legenden om 11.000 jungfrur blev snabbt populär (jojo) och författare broderade ut berättelsen med fler och fler detaljer.
Mellan 1680-1766 – Caprisius och Harald. Caprisius infördes, till minne av en biskop och martyr i Akvavitien - nej Akvitanie! Till vilken Harald som namnet infördes i åminnelse om är en smula oklart. Det finns flera kandidater; Harald Hein, Harald Klak (Jylländsk kung), Harald Hårfagre (Norges första Kung), Harald Blåtand (Dansk kung) - eller Harald Hårdråde (i sin ungdom befälhavare över kejsarens livgarde i Istanbul, gifte sig sedermera med den Ryska prinsessan, Elisabet av Kiev, och som sedermera sparkade både dansk och svensk stjärt och anlade dessutom Oslo). Det var gott gry i grabbarna på den tiden… som en hedersbetygelse bär därför idag Konstministern Vikingahjälm.
