Archive for February, 2009

Ministeriet gratulerar dessutom (28/2)

Saturday, February 28th, 2009

Idag den 28 februari gratulerar Ministeriet förstås det ursprungliga namnsdagsbarnet Makarius som fanns fram till 1803 till minne av en egyptisk eremit från 300-talet. 1806 ersattes det av Maria som stod i ensamt majestät ända fram till 1985. 1986-1992 då det blev standard med tre namnsdagsnamn fick Maria sällskap av namnvarianterna Marie och Mary. Vid 1993 års namnsdagsreform blev det ändringar och Maja blev istället den som höll Maria sällskap på dagens datum. Vid 2001 års namnsdagsreform återgick man till att ha Maria som ensamt namnsdagsbarn.

I övrigt noterar Ministeriet idag att det är Kalrevaladagen i Finland, vilket räknas som den finländska kulturens dag.
Det är för övrigt också minnesdagen för Slaget vid Helsingborg (1710), vilket var den senaste (sista?) gången svenska och danska arméer möttes i strid på svensk mark. tyvärr gick det ju inte så bra för danskarna och därför får skåningarna dras med 08:orna än idag… (Den 18 oktober 1709 nådde krigsförklaringen det svenska riksrådet och som grund hade danskarna gett att Sverige hade fuskat med Öresundstullen, samt att befolkningen i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän behandlats illa).

På senhösten 1709 samlades en enorm dansk flotta i Öresund och den 2 november landsteg man utanför Råå. Den danska invasionshären leddes av generalen Christian Ditlev Reventlow och bestod av 15 000 man indelade i sex kavalleriregementen, fyra dragonregementen, åtta infanteriregementen, sex artillerikompanier samt träng. Man mötte praktiskt taget inget motstånd från svensk sida. Den svenska armén var i uruselt skick efter Poltava, då flera regementen helt upphört att existera. Arbetet med att återuppbygga och återbemanna regementena hade genast börjat efter Poltava, men på sensommaren 1709 disponerade Magnus Stenbock endast ett skånskt regemente i stridsdugligt skick. Det svenska motanfallet fick vänta och man drog sig tillbaka till Småland. I början av december kontrollerade danskarna praktiskt taget hela mellersta Skåne utom Landskrona och Malmö. Deras mål var att inta flottbasen i Karlskrona och den danska armén arbetade sig snabbt inåt landet. I januari 1710 besegrade man en mindre svensk styrka utanför Kristianstad.

Slaget om Skåne stod slutligen vid helsingborg den 28 februari på Ringstorpshöjden nordväst om Helsingborg. De stridande parterna var den danska invasionsarmén på 14 000 man, ledda av generallöjtnanten Jørgen Rantzau som hastigt fått överta befälet då Reventlow blev sjuk, och den lika stora svenska armén ledd av generalguvernören i Skåne, Magnus Stenbock. Slaget slutade i en avgörande svensk seger och blev slutet på Danmarks försök att återta Skånelandskapen. Anledningen till förlusten skylldes (förmodligen helt rätt) på dåligt ledarskap från Rantzaus sida då han inte höll sina egna trupper informerade om avgörande trupprörelser. Dessutom deltog Rantzau personligen i striderna, utan en tanke på ledningen av slaget, och han blev så småningom skadad av en kula genom lungan. Samtidigt uppstod ett rykte att svenskarna hade omringat Danskarna och anföll dem i ryggen, vilket fick hela ställningen att falla samman och trupperna flydde mot Helsingborg. Därmed var slaget definitivt förlorat…

Ministeriet gratulerar dessutom (27/2)

Friday, February 27th, 2009

Idag den 27 februari gratulerar Ministeriet förstås det ursprungliga namnsdagsbarnet Leander som fanns fram till 1901 till minne av minne av en biskop i Sevilla på 500-talet. 1806 ersattes det av Lage som stod i ensamt majestät ända fram till 1985. 1986-1992 då det blev standard med tre namnsdagsnamn fick Lage sällskap av Laila och Lave. Vid 1993 års namnsdagsreform blev det ändringar och Lage och Laila blev ensamma kvar på dagens datum. Vid 2001 års namnsdagsreform återgick man till att ha Lage som ensamt namnsdagsbarn.

I övrigt noterar Ministeriet att detta var datumen i Romarriket då de höll sin stora hästfest – Equirria, som var hästtävlingar till guden Mars ära.

Ministeriet gratulerar dessutom (26/2)

Thursday, February 26th, 2009

Idag den 26 februari gratulerar Ministeriet förstås det ursprungliga namnsdagsbarnet Nestor (även odödliggjord som Kapten Haddocks betjänt i swrien om Tintin). Namnet fanns i almanackan fram till 1901 till minne av en biskop, martyr och helgon från Mindre Asien på 200-talet. 1901 ersattes det av Torgny som stod i ensamt majestät ända fram till 1985. 1986-1992 då det blev standard med tre namnsdagsnamn fick Torgny dock bara sällskap av Torvald. Vid 1993 års namnsdagsreform blev det ändringar och Torgny fick istället sallskap av Torkel. Vid 2001 års namnsdagsreform blev detta också den i fortsättningen gällande standarden.

På dagens datum 1658 slöts “Freden i Roskilde” varigenom Skåne, Blekinge, Bohuslän och Halland blev svenska.

Ministeriet gratulerar dessutom (25/2)

Wednesday, February 25th, 2009

Idag den 25 februari gratulerar Ministeriet förstås det ursprungliga namnsdagsbarnet Victorianus som fanns, tillsammans med formen Viktoria, till minne av en egyptisk marty från 200-talet fram till 1882. Mellan 1882 och 1900 stod Victorianus i eget majestät. Vid 1901 års namnsdagsreform ersatte Sigvard. 1986-1992 då det blev standard med tre namnsdagsnamn fick Sigvard sällskap av Sigvald och Sigvor. Vid 1993 år namnsdagsreform blev ändringar och istället Sivert som höll Sigvard sällskap på dagens datum och detta blev då den i fortsättningen gällande standarden.

Ministeriet gratulerar dessutom (24/2)

Tuesday, February 24th, 2009

Idag den 24 februari gratulerar Ministeriet förstås det ursprungliga namnsdagsbarnet Mattias som har funnits på dagens datum sedan gammalt, till minne av en av Jesu lärjungar, och har inte flyttats. Fram 1996 lades Skottdagen in vart fjärde år. Vid 1986-1992 då det blev standard med tre namnsdagsnamn fick Mattias sällskap av Mats och Matti. Vid 1993 år namnsdagsreform blev Mattias och Mats kvar och det blev den i fortsättningen gällande standarden. När Skottdagen lades in denna dag vart fjärde år innebar det att namnsdagarna 24-28 februari försköts till 25-29 februari. Sedan år 2000 har skottdagen dock flyttats till 29 februari.

H2

Monday, February 23rd, 2009

A new project is slowly sailing up at the horizon. In late April it will have it’s opening. The project will be carried out in cooperation with the Culture School of Eslöv (Kulturskolan) and the Humanist College of Eslöv. Pupils from the schools will have a joint exhibition (like a mini-Biennial) and the theme is a very topical and current one with a certain amount of depth and not without a contemporary edge: “Heaven and Hell”. More about the H&H-project as it unfolds.

Ministeriet gratulerar dessutom (23/2)

Monday, February 23rd, 2009

Idag den 23 februari gratulerar Ministeriet förstås det ursprungliga namnsdagsbarnet Tertullianus som fanns till minne av en kyrkofader i Karthago på 200-talet. 1901 ersatte Torsten. Vid 1986-1992 då det blev standard med tre namnsdagsnamn fick Torsten sällskap av Torun och Toivo. 1993 försvann Toivo och vid 2001 års namnsdagsreform blev Torsten och Torun den i fortsättningen gällande standarden.

Tertullianus tros ha fötts c:a år 160, och dog omkring år 220 i Karthago. Han hade berbiskt* ursprung, och var teolog, författare, apologet, kyrkofader. Han är den förste kristne författaren som skriver på latin, ett pionjärarbete som gjorde honom till det kristna latinets skapare. (“apologet” är av grekiskt ursprung och betyder “försvarare”. I en utvidgad betydelse betecknar det inte bara de tidiga apologeterna utan också senare kristendomsförsvarare, även nutida. I en än mer allmän betydelse kan ordet också syfta på någon som försvarar annat än kristendomen).

*) Berber (av arabiska barbari, som betyder “ociviliserad”, “främmande”, av grekiska, bárbaros som betyder “främling”, eller “icke-grek” – varifrån ordet “barbar” kommit. På berbiska: imazighen, “fria män”, i singular amazigh) är en benämning på ursprungsbefolkningen i Nordafrika. Denna består av 11–20 miljoner människor, talande något av de omkring trettio olika berberspråken, en gren av de afroasiatiska språken. Berberna är uppdelade i många etniska grupper huvudsakligen bosatta i Marocko (rifberber, berbiska: Imazighen eller Irifyen), Algeriet (kabyler, chaouia, mozabite), Tunisien (även på Djerba) och Sahara (tuareger).

Berbernas ursprung är osäkert, ingen säker kunskap finns om berbernas ursprung. Såväl lingvistiska som genetiska studier tycks i viss mån kunna bekräfta den muntliga berbiska traditionen som talar om ett ursprung från Arabiska halvön, bland annat Jemen, men också det inflytande som andra kulturer, språk och folk haft på berberspråken och den berbiska kulturen. Den neolitiska capsienkulturen som existerade i Nordafrika 10 000 f.Kr.-6 000 f.Kr. brukar associeras med berberna och spridningen av de afroasiatiska språken. De tycks ha dominerat norra Afrika så tidigt som för omkring 3 500 år sedan. Capsienkulturens ursprung har dock inte gått att fastställa arkeologiskt. Lingvistiska teorier antyder ett nära släktskap mellan berberspråken och tchadspråk och nubiska språk.

Redan de äldsta egyptiska, grekiska och romerska skrivna källorna nämner berber i norra Afrika. De dyker första gången upp i egyptiska texter som beskriver ett krig mot “libu” (libyer) vid rikets västra gräns. Bysantinska krönikörer beklagade sig ofta över berbiska attacker på perifera kloster.

Den arabiska erövringen av Nordafrika på 600- och 1100-talen innebar att berberna undanträngdes till bergstrakter och ökenområden, där de sedan dess lever som jordbrukare eller nomader. De flesta är muslimer och en majoritet är tvåspråkiga och talar även arabiska. Huvuddelen av berberna bor idag i Marocko (35-50 procent av landets befolkning) och i Algeriet (15-33 procent). Stora grupper finns även i Libyen och Tunisien. De statistiska uppgifterna är dock vaga. Många nordafrikaner har en betydande berbisk härstamning, även om de betraktar sig själva som araber.

En stor berbisk grupp utgör kabylerna i norra Algeriet. De är omkring fyra miljoner och har i hög grad bevarat sin kultur och sitt språk. Andra betydande grupper är shluh i södra Marocko, rif berberna i norra Marocko, chaouia och mozabite i Algeriet och tuaregerna i Sahara. Dessutom finns omkring tre miljoner berber i Europa, varav ett stort antal i Nederländerna och Frankrike. En del av befolkningen på Kanarieöarna härstammar från ögruppens utdöda urbefolkning guancherna som brukar antas ha varit berber.

De flesta berber är bofasta jordbrukare och lever antingen i bergstrakterna i närheten av Medelhavet eller vid oaser. Tuaregerna i södra Sahara var dock nomader och chaouia brukade valla sin hjordar mellan bergen och låglandet. De politiska motsättningar mellan berbiska grupper och de nordafrikanska regeringarna har under de senaste decennierna ökat. I Marocko och Algeriet var det länge förbjudet att ge sina barn berbiska namn.  Technorati Taggar: , ,

Ministeriet gratulerar dessutom (22/2)

Sunday, February 22nd, 2009

Idag den 22 februari gratulerar Ministeriet ingen eftersom dagen förr bara hade benämningen “Petrus Cathedraticus”. Denna benämning på dagens datum fanns från medeltiden fram till 1901 då den utgick. Den fanns också i formerna “Petri Cathedra”, “Cathedra s. Petri” och “Petri in Cathedra”. Dagen firades till minne av att aposteln Petrus denna dag skulle ha vigts till biskop av Rom (och alltså blivit den förste påven). I vissa almanackor förkortades benämningen till Petr. Cath., vilket gjorde att dagen i folkmun kom att kallas “Peter Katt”. 1901 ersatte Martina. Vid 1986-1992 då det blev standard med tre namnsdagsnamn fick Martina sällskap av Tim och Tina. 1993 blev det ändring och istället delade Marina och Marlene på dagen. Vid 2001 års namnsdagsreform blev det ytterligare omstuvningar och Pia intog dagen.

Om man kollar statistiken för namnsdagsbarnet Petrus så blir det en del förvånande läsning: Det finns 20 personer som har efternamnet Petrus. Det finns 4 kvinnor som har förnamnet Petrus (av dessa har ingen namnet som tilltalsnamn). Det finns även 1.562 män som har förnamnet Petrus. Av dessa har 514 namnet som tilltalsnamn. Grattis alla Petrusar!

Idag kan man också tänka på att 1979 sprängdes BT Kemis fabrik i Teckomatorp, och satte därmed definitivt punkt för vidare giftgömmor. (Dock skulle man inte vilja vara där och andas in det där rökmolnet som hängde kvar en stund efter sprängningen…).

Hösten 1975 tvingades företaget att börja gräva på sitt område, efter åtskilliga års klagomål och larm om giftskandaler. Det som hittades var tunnor som mer eller mindre helt hade rostat sönder och som innehöll bland annat farliga halter av fenoxisyror och dinoseb. Företaget hävdade dock att de tunnor som hittades endast innehöll ofarliga filtermassor. Så var dock inte fallet efter provtagningar.

Företaget hävdade dessutom att nedgrävningen hade skett med länsstyrelsens tillstånd, men något sådant tillstånd ansåg sig inte länsstyrelsen ha lämnat. Fynden ledde till att BT Kemis direktör Göran Prawitz och platschefen Ragnar Nilsson åtalades enligt Brottsbalkens bestämmelser om vårdslöshet med gift.

En trädgårdsmästare i närheten (Carl Johan Ahl) kontaktade hösten 1975 stiftelsen Miljöcentrum i Uppsala och dess förgrundsfigur, miljödebattören Björn Gillberg. Genom provtagningar upptäckte Miljöcentrum fenoxisyror i jorden i Ahls växthus och i bevattningsvattnet. Ahl stämde BT Kemi och på sommaren 1977 fann tingsrätten BT Kemi skyldig och dömde BT Kemis danska moderbolag att betala ut ungefär 500 000 kronor. Tingsrättens dom överklagades av Ahl, men efter förlikning kom man överens om ett skadestånd på 1,25 miljoner kronor. Kort därefter sattes moderbolaget BT Kemi i konkurs för att undvika framtida skadeståndsprocesser.

Brottsmålsprocessen mot Prawitz och Nilsson ägde också rum sommaren 1977. Landskrona tingsrätt friade de två, eftersom åklagaren inte hade kunnat visa att fenoxisyrorna i Braån kom just från de nedgrävda tunnorna. Inte heller kunde åklagaren visa att det som skett var ett allmänfarligt brott, att tunnorna orsakat några omfattande utsläpp, att någon direkt hade skadats eller att företagsledningen hade uppsåt att skada… (Yeah, right).

På hösten 1977 lade man ned dräneringsrör på företagets område för att kunna fånga upp läckage från de 200 tunnorna. Vid schaktningen upptäcktes ytterligare 160 tunnor, som innehöll bekämpningsmedlet Dinoseb. Kort därefter beslutade företagsledningen att upphöra med verksamheten i Teckomatorp.

Fabriksbyggnaden sprängdes den 22 februari 1979 och det området där gift tunnorna påträffades inkapslades så att inget gift skulle kunna läckas ut. På det sättet hoppades Svalövs kommun på att “skamfläcken” skulle rensas bort.

De nya fynden gjorde att ännu en rättsprocess inleddes mot Göran Prawitz och Ragnar Nilsson. Den tidigare domen hade visat svårigheten med att få de ansvariga dömda, och länsåklagarens åtal gällde därför luftföroreningar från fabriken. Länsåklagaren hävdade att företaget lämnat oriktiga uppgifter och att större utsläpp skett nattetid. Tingsrättens dom 1982 innebar ett frikännande av Prawitz vad gäller miljöbrottet. Ragnar Nilsson hade då redan avlidit i cancer. Vid en obduktion av honom visade det sig att det var fenoxisyror och Dinoseb som hade orsakat cancern. Däremot dömdes Prawitz till dagsböter för vissa ekonomiska oegentligheter.

Det anses inte “ekonomiskt försvarbart” att totalsanera området där BT Kemi låg. Däremot har man beslutat att sanera till en föroreningsnivå som anses acceptabel i förhållande till den markanvändning som planeras, och området är det av länsstyrelsen högst prioriterade saneringsområdet i Skåne. Sanering påbörjades efter flera förseningar i april 2008. Vid utgången av 2008 hade i princip hela norra delen av det gamla fabriksområdet grävts färdigt och sanerats. Totalt 67 000 ton jord har grävts bort och fraktats med båt från Landskrona till Tyskland där jorden slutligen saneras. Den södra delen av området återstår, vid årsskiftet 2008/2009 väntade projektstyrelsen för BT Kemi-saneringen på besked från länsstyrelsen om saneringen ska fortsätta. Länsstyrelsen väntar i sin tur på besked från Naturvårdsverket om man får ytterligare ekonomiskt bidrag för saneringen. Till och med december 2008 är notan för saneringen av det norra området uppe i 200 miljoner kronor.

Ministeriet gratulerar dessutom (21/2)

Saturday, February 21st, 2009

Idag den 21 februari gratulerar Ministeriet naturligtvis det ursprungliga namnsdagsbarnet Hilarius som fanns till minne av en påve på 400-talet, benämningen “Hilarius biskop” fanns även på dagens datum fram till 1901. Holger förekom också på dagens datum på 1790-talet, men utgick sedan. 1901 infördes det på 30 mars och har funnits där sedan dess. 1901 ersatte Hilding. Vid 1986-1992 då det blev standard med tre namnsdagsnamn fick Hilding sällskap av Hildemar och Hildeborg. 1993 blev det istället Hilding och Hulda som delade på dagen. Vid 2001 års namnsdagsreform blev det bara Hilding kvar. Det finns idag 33 män som har förnamnet Hilarius. Av dessa har endast 1 namnet Hilarius som tilltalsnamn. Grattis Hilarius!

Funna luvor

Friday, February 20th, 2009

En dag där hemma i byn hittade jag en luva när jag kom körandes med bilen genom gatorna. Ett oväntat ställe för en funnen luva kan tyckas, på en tänkt mittlinje mitt i körbanan. Vem som kan ha tappat luvan där förtäljer icke historian. Men funna luvor är icke att förakta. De kan man ha stor nytta av och som det heter i ordspråket: “man skådar icke given häst i mun”. Speciellt huvudbonader är bra att ha då 80 % av kroppsvärmen avgår via huvudet. Något att tänka på i dessa bistra tider (september till maj) på denna sida halvklotet. För män (och kvinnor) som tappat håret kan man rimligtvis anta att denna procentandel torde vara högre.